– Det finns inget som säger att man blir kriminell för att man är fattig, slog Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell för en tid sedan fast i en intervju i Expressen.

Att ösa pengar över människor i utsatta områden är alltså meningslöst. 

I stället ville han fokusera på föräldrarnas eget ansvar. Och Moderaternas linje därefter är en tydlig politik för hårdare straff och fler poliser. 

Och visst, inget parti avfärdar att kriminella ska straffas. Och med de extremt kraftiga åtgärder och straffskärpningar som regeringen nu genomför blir högerns försök att övertrumfa regeringen med ännu hårdare straff nästan löjeväckande.

Snart kräver väl Moderaterna dubbla och trippla livstidsstraff för att visa att de minsann vill mer än regeringens ynka livstidstraff.

Men alla de lärare som just nu kämpar med livrädda elever efter skjutningarna i Hjällbo får inte ett öre mer med högerns kriminalpolitik.

Den fritidspersonal och de socionomer som kämpar för att ge barnen trygghet och fånga upp anhöriga, bröder och systrar till dem som skadas och dödas i gängkriget ska definitivt inte få mer resurser.

De boende ska veta sin plats, fattiga men nöjda. Som en 50-talsbild från det segregerade USA där fattiga och lydiga svarta ”bara stod och sa goddag”, som Monica Zetterlund sjöng. 

Men hur är det med kopplingen mellan inkomstskillnader och kriminalitet?

Visst stämmer det att ingen blir kriminell för att hen är fattig. Det har aldrig hänt och det kommer aldrig att hända.

Men att det finns en klar koppling mellan inkomstskillnader och kriminalitet är klarlagt.

I slutet av 1990-talet studerade docent Karin Edmark, då vid Uppsala Universitet, hur arbetslöshet under 1990-talskrisen hade påverkat kriminaliteten i Sverige. Hon fann ett klart samband.

Krisen ökade arbetslösheten samtidigt som trygghetssystemen försämrades. Dessutom pressade krisen ned löneutvecklingen. Inkomstskillnaderna ökade.

Tio år senare konstaterade en studie från IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, att en ökad spridning i permanent inkomst leder till ökad brottslighet.

Gemensamt för de konstaterade sambanden mellan inkomstskillnader och brottslighet är att stora inkomstskillnader leder till minskad trygghet.

Det är ett samband som både enligt svenska och internationella studier framför allt blir märkbart i form av ökad kriminalitet under perioder där inkomstskillnaderna ökar snabbt och samhällets skyddsnät monteras ned.

Självklart ska de kriminella gängen knäckas genom stora satsningar på polisiärt arbete. Lika självklart ska de kriminella dömas för sina brott.

Regeringens satsningar har nu ökat antal poliser med 5000 sedan 2016. Målet är 10 000 fler poliser till 2024.

Avslöjandet av de kriminellas krypterade kommunikationsnät Encrochat har givit 230 frihetsberövade.

Inom kort införs obligatorisk häktning vid grovt vapenbrott och antalet skjutningar har också gått ned från 90 till 54 så här långt i år.

Men sedan då?

Som polisen ideligen upprepar är det avgörande att bryta nyrekryteringen för att kunna knäcka kriminaliteten på lång sikt. 

Rikspolischef Anders Thornberg poängterade detta nyligen i en TT-intervju. Det var också huvudbudskapet i hans anförande på Folk och Försvars kongress i Sälen tidigare i år.

Vid en rundringning som Dagens Eko genomförde för en tid sedan poängterade också underrättelseenheterna vid landets samtliga sju polisdistrikt att den absolut viktigaste åtgärden är att stoppa nyrekryteringen.

Och här måste vi tveklöst och kraftig öka de sociala satsningarna, allt det som högern fnyser åt.

Vi måste se över bostadssegregation, den havererade skolgången i utsatta områden, de allt större inkomstskillnaderna, den nedmonterade välfärden, den på flera håll närmast kollapsade socialtjänsten där unga nyutexaminerade socialsekreterare blir chefer efter några månader i yrket eftersom alla andra har flytt.

Alternativet är att låta Moderaterna och högern ta över.

De kommer att driva en politik som fortsätter med fler och hårdare straff men som – tvärs emot polisens råd – inte bryter nyrekryteringen.

Med en konservativ regering kommer vi aldrig att bli av med kriminaliteten. 

Hur långt Moderaterna är villiga att gå för att slippa satsa på reformer som skulle kunna bryta nyrekryteringen fick vi smakprov på förra veckan när Moderaterna lade fram sitt häpnadsväckande och rent ut sagt avskyvärda förslag att skicka in militär i utsatta områden.

Vi har nog aldrig tidigare haft ett parti som så medvetet vill uppvigla till inre militära konflikter i vårt eget land.

Så jo, inkomstskillnader påverkar kriminaliteten. Inte för att fattiga blir kriminella utan genom den trygghet som ett samhälle med mindre inkomstskillnader kan skapa.

Det är den tryggheten som Moderaterna och högerblocket fnyser åt genom att i stället verka för ökade inkomstskillnader och mer militär på våra gator.