Under en följd av år fick fackklubben vid snusföretaget ut kopior av alla anställningsbevis som gällde anställningar längre än en månad.

På så sätt kunde klubben hålla koll på att de anställda fick lön enligt kollektivavtalet, och att reglerna om hur långa visstidsanställningar får vara verkligen följdes.

Att klubben har rätt till kopior av anställningsbevis står i tobaksavtalet, ett kollektivavtal som Livs har tecknat med Livsmedelsföretagen.

Men i början av 2019 slutade företaget plötsligt att lämna ut kopiorna.

Senare, fram emot sommaren 2019, fick så klubben ett 50-tal ofullständiga kopior, där namn, personnummer, anställningsnummer, lön, underskrift och andra uppgifter hade maskerats.

Vad hade hänt? Jo, 2018 ersattes personuppgiftslagen med ny dataskyddslagstiftning, baserad på EU-regler (den är även känd under beteckningen GDPR). Snustillverkaren, som har omkring 100 anställda, bedömde att lagstiftningen nu gjorde det omöjligt att lämna ut personuppgifter.

Många andra arbetsgivare har gjort likadant, säger Henric Ask, förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd, som företrädde Livs när företagets agerande prövades i Arbetsdomstolen.

– Sedan dataskyddslagstiftningen kom 2018 har arbetsgivarna varit snabba att hänvisa till den, och säga nej när facket vill ha ut uppgifter som de har rätt till enligt kollektivavtal och lag.

Men kollektivavtalet säger klart och tydligt att arbetsgivaren är skyldig att ge det lokala facket omaskerade kopior av anställningsbevisen, det slår Arbetsdomstolen nu fast.

Och när arbetsgivaren har en rättslig skyldighet att lämna ut personuppgifter (i det här fallet en skyldighet enligt kollektivavtalet), så är dataskyddslagstiftningen inget hinder, enligt domen.

– Väldigt många kollektivavtal innehåller bestämmelser om att facket har rätt att ta del av personuppgifter, till exempel för att göra jämställdhetsgranskningar eller kontrollera anställningsformer, säger Henric Ask.

– Nu finns det ett starkare stöd för de bestämmelserna än tidigare. Domen får betydelse över hela arbetsmarknaden.

Domen är inte bara negativ för arbetsgivarsidan, enligt Henric Ask.

– Om de har varit rädda för att behöva betala skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, så kan de känna sig lugnare nu.