Vaktmästaren som försvann

Torsdagen den 27 april 2017 undrar kollegorna på Varbergs sjukhus varför Johan inte är med på APT:n. Han brukar alltid vara där. 

Han har jobbat som vaktmästare på sjukhuset i 22 år, är nu 40.

Han är omtyckt. Några tycker att han har varit lite disträ den senaste veckan. Han har också bytt pass så att det är han som tar soporna hela veckan.

Vid lunchtid fredagen efter blir de oroliga. Det är avtackning, sådana är han också alltid med på. Han har heller inte stämplat ut. Hans privata kläder hänger kvar inne på jobbet.

Hans blåa Toyota Auris står kvar på parkeringen. Containern, dit han och andra vaktmästare kör truck för att slänga sjukhus­sopor, är tömd. 

Soporna har en förare redan kört till bunker 2 på Kristineheds kraftvärmeverk i Halmstad för förbränning. Sjukhusets containrar töms en gång i veckan, på fredagar.

Arbetskamraterna tror att han kanske kan ha trillat ner i containern.  

Sjukhusets personalstrateg ringer Arbetsmiljöverket och polis.  En pat­rull med tre poliser kommer.

De hittar blodspår i containern, men ingen kropp. En förundersökning inleds då ”det finns anledning att anta att brott som faller under allmänt åtal har förövats”.

– Det var väldigt jobbigt, det tog åtminstone en vecka innan vi på golvet fick besked om vad som hade hänt. Han var jätteomtyckt och vaktmästare, så han gick ju runt mycket på sjukhuset. För många tanter var han ”svärmorsdrömmen”. Vi var många som blev väldigt berörda, säger Görel Stoltz, huvudskyddsombud och klubbordförande för Kommunal på sjukhuset.

Johan har talat om för sin morbror, som han pratar med varje kväll, var han lägger nyckeln till huset. Morbrodern släpper in polisen.

De konstaterar att det råder ”extremt god ordning” i enplansvillan. De topsar en använd kaffekopp för att kunna jämföra med blodspåren.

I sovrummet står en säng, över en stol hänger en skjorta, ett par jeans och en t-shirt. På badrumshyllan står en tandborste och en rakapparat. På dusch­väggen i betongglas hänger en handduk.

I en skrivbordshurts hittar polisen ett halvår gammalt testamente, och ett handskrivet papper med koder till larm, telefon och vilka räkningar som ska betalas.

Där står att om ingen annan vill ha skrivbordet, två tavlor från kontoret och farmors tavla i tv-rummet kan säkert Britta vara intresserad av att få den in i sin släkt igen.

– Kompisarna på jobbet, det var hans kompisar. Hans mamma jobbade här innan hon gick bort. Sjukhuset var hans liv. Man kan ju undra om det var därför han valde den här platsen, säger Görel Stoltz.

Blodet i containern är Johans. Utifrån blodspåren och en liten mängd ”mänsklig vävnad” i containern konstaterar rättsläkare att det varit omöjligt för någon att överleva. 

Företagshälsovården kommer till sjukhuset för att stötta personalen, även präst och diakon kopplades in.

– Alla som ville fick gå och prata med någon. Vi var väldigt ledsna. Han var ju en sådan omtyckt kille. Man ska inte lägga locket på och det känns ändå som det hanterades bra, säger Görel Stoltz.

Den 9 maj inspekterar Arbetsmiljö­verket arbetsplatsen. Den 12 maj utfärdar myndigheten ett förbud med omedelbar verkan om inte vissa villkor åtgärdas med komprimatorn i containern.

Som ett förreglat avskärmningsskydd, och att maskinen stängs av om skyddet påverkas. 

Den 14 juni görs ny inspektion, där man konstaterar att sjukhuset vidtagit tillräckliga åtgärder. Förbudet hävs. I juli åtalsanmäler Arbetsmiljöverket fallet till åklagare för att pröva om det skett ett arbetsmiljöbrott.

Kammar­åklagare Bo Lindgren hittar inget brottsligt. För att en arbetsgivare ska ha ansvar krävs att ”hög grad av sannolikhet” talar för att skadan aldrig hade skett om bristerna inte hade varit där.

Så är inte fallet med containern på Varbergs sjukhus, konstaterar åklagaren. Den 29 augusti läggs förundersökningen ner

Den 5 juni 2017 slår Socialstyrelsen fast att Johan är död, datum ”ej säkert”.

I september samma år säljs enplansvillan på Hemnet.

Fotnot: Johan och Britta hette något annat. Texten bygger på polisens förundersökningsprotokoll samt Arbetsmiljöverkets och åklagarens handlingar.

---

Exakt hur många som väljer arbetsplatsen för att avsluta sina liv just där vet ingen. Några fall rapporteras till Arbetsmiljö­verket, som sorterar bort dem ur statistiken om döds­olyckor på jobbet.

– Sverige har ingen bra statistik på självmord som sker i arbetet. Vi har överhuvudtaget dålig statistik på dödsfall i arbetet som orsakas av arbetssjukdom, vilket självmord räknas som. Försäkringskassan får helt enkelt inte in arbetsskadeanmälningar om det, säger Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket.

Det rör sig ofta om ett eller två fall per år som ändå rapporteras in till Arbets­miljöverket. 

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) gör analyser utifrån statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Där finns platskoder, data för var självmordet ägde rum.

– Men dessa indikerar bara typ av plats – exempelvis ”park” eller ”skogsområde”. Vetenskapliga studier om självmord relaterat till just arbetsplatser handlar mest om ”postvention”, alltså hur man som arbetsplats eller skola hanterar en kollegas, klients eller elevs självmord, säger Bianca Blazevska som är forskningsassistent på NASP.