”Hur ser vår socialism ut?”

– Var finns det ett exempel på hur er socialism ser ut?

Jag fick frågan i flera intervjuer under min tid som ordförande för Vänsterpartiet. Jag vet inte riktigt vad reportrarna har förväntat sig för svar.

Kanske att jag skulle lyfta fram Jugoslaviens löntagarägda företag, Keralas folkvalda vänsterregeringar eller Kinas ekonomiska tillväxt. Men jag vet att de alltid har blivit besvikna över mitt svar.

– I Sverige, har jag svarat.

Jag har talat om hur vänstern har varit med och skapat mycket av det bästa i vårt land. Inte bara har vänstern varit pådrivande för den utbyggda välfärden och progressiva reformer som jämställdhet mellan män och kvinnor eller rättigheter för hbtq-personer.

Vänstern har också varit med och sett till att stora delar av vår ekonomi står utanför kapitalismens räckvidd.

Statliga företag, allmännyttiga bostadsföretag, kooperation och avgörande delar av välfärden styrs på annat vis.

Här kan andra mål än maximal avkastning för ägaren styra. Här kan demokratiska beslut styra ekonomiska beslut och det allmännas bästa sättas främst.

Men reportrarna brukade ändå inte vara nöjda. En av de bad mig ge ett exempel på socialistiska inslag i vårt samhälle, jag svarade biblioteken.

Dagen efter skrev en borgerlig ledarsida om sitt missnöje med mitt svar. Bibliotek hade väl inget med socialism att göra, menade de.

De verkade tro att socialismen skulle vara ett helt annorlunda och nytt samhälle, något främmande. Men ett bibliotek är något av det mest socialistiska jag kan tänka mig.

Det betalas av oss alla, alla få tillgång till böckerna, musiken och föreläsningarna. Målet är inte att ge vinst till en enskild ägare utan att ge alla tillgång till kultur.

I biblioteken kan människor mötas utan att betala något för att ta del av all världens kulturskatter, bara för att det har ett värde i sig. Det är ett av många exempel på att socialistiska lösningar är en självklar del av våra liv varje dag.

Om man vill se hur en svensk eller nordisk socialism fungerar så är det här, hos oss själva, vi ska titta. Sverige är, ganska självklart, det enda land som den svenska vänstern faktiskt har påverkat.

Mycket av det bästa i vårt land är skapat av socialistiska tankar och rörelser.

Jag sitter ofta på uteplatsen vid mitt hus på landet utanför Umeå. ”Mitt hus” är en sanning med modifikation. Jag och min fru har lån kvar att betala på huset, så banken äger en del av det. Men vi äger faktiskt banken, Länsförsäkringar i Västerbotten.

Jag bytte till Länsförsäkringar när jag tröttnade på Nordeas girighet med enorma vinstuttag, dålig personalpolitik, höga direktörslöner och hjälp till skattesmitare.

Länsförsäkringar, som jag också har mina försäkringar hos, ägs av försäkringstagarna. Överskott omvandlas till rabatter för oss som är kunder och ägare.

Mycket av det bästa i vårt land är skapat av socialistiska tankar och rörelser

Avancerarad finansiell spekulation är inget min bank sysslar med, däremot är de en viktig bank för lokala småföretag, exempelvis för min egen lilla firma.

När storbankerna gjorde enorma kreditförluster i samband med finanskrisen var det tydligt hur regionalt förankrade banker som Länsförsäkringar och lokala sparbanker inte alls hade tagit samma enorma risker med våra pengar.

På taket har mitt hus solpaneler. De har jag satt upp i ett bekvämt samarbete med det lokala energiföretaget, Umeå energi.

På sommaren när jag producerar mer el än vad jag gör av med köper de överskottet. På vintern köper jag el av dem.

De säljer bara förnybar el och bolagets vattenkraft i Umeälven är en god affär som ger stora pengar till kommunen som äger Umeå energi.

Via kommunen är jag en av ägarna. Förslag från högerpartier om att sälja ut företaget har mött hårt motstånd från umeborna.

Det handlar inte bara om att det är lönsamt för kommunen att äga. Umeå energi gör viktiga insatser för den gröna omställningen i kommunen med fjärrvärme, sol och vindenergi, och för utbyggnaden av bredband.

Men jag har inte bredband via Umeå energi. Jag har ett gemensamt ägt bredband med invånarna runt byn Sörböle.

Vi är några hundra hushåll som har ett mycket snabbt internet, byggt tillsammans via en förening.

Vi har också vårt eget vatten och reningsverk i en vattenförening och vi sköter vägen i samarbete med kommunen via en vägförening.

Vi äger tillsammans, vi väljer styrelser tillsammans på årsmötena som brukar hållas på sommaren hos en granne. Alla har en röst var, vi går igenom den välskötta ekonomin och pratar om vilka investeringar som behöver göras.

Avgiften är låg, ingen ska ta ut någon vinst. Överskott sparas eller återinvesteras. Efter mötet dricker vi kaffe och äter bullar ihop.

Föreningarna skapar sammanhållning och gemensamt ansvar, men ibland också konflikter.

Men när vi tycker olika kan vi ta upp det och ändra det genom att rösta på årsmötet. En sak är jag säker på, förutom att det fungerar bra, det har gjort att jag känner många fler av dem som bor runt mig.

Jag vandrar ofta i skogen, plockar bär eller åker skidor. Kommunen äger en stor del av marken i närheten och har gjort i ordning ett välbesökt naturreservat dit umeborna gör utflykter.

En del av marken ägs privat, det behöver jag inte tänka så mycket på. Allemansrätten ger mig rätt att röra mig fritt och plocka bär även på den privata marken.

När jag åker in till stan och handlar går jag oftast på privatägda ICA eller gemensamt ägda Coop. I Coop är jag medlem, jag får rabatter och jag tycker om att företaget har varit pådrivande för att sälja ekologiska varor.

Oavsett var jag handlar köper jag lokalt producerade mejerivaror från Norrmejerier. Företaget är ägt av mjölkbönder i övre Norrland och varorna är till stor till producerade på mejeriet i Umeå.

Allt fler jordbrukare från Västernorrland och Jämtland har valt att sälja sin mjölk till Norrmejerier. Det handlar inte bara om mjölkpriset.

Jätten Arla är också ägt av bönderna, men jag tror Norrmejerier känns närmare och mer naturligt för många som vill sälja sin mjölk lokalt.

Ibland har Norrmejerier fått brist på smör, de stora framgångarna med försäljningen av Västerbottensost kräver en stor del av mjölkproduktionen i norr.

Allt detta är exempel på socialistiska lösningar

Sedan åker jag vidare, behöver jag saker till trädgården handlar jag ofta på Granngården, ägt av bondekooperationen.

Men de svenska böndernas rörelse har sålt företaget vidare till kooperationen i vårt grannland Norge. Ibland handlar jag på det statliga företaget Systembolaget, uppskattat inte bara för sitt populära sortiment utan även för sin goda service.

Även på små orter i Sverige ser de till att du kan köpa precis den belgiska öl eller det italienska vin du vill ha. Om det behövs besöker jag den gemensamt ägda folktandvården eller vårdcentralen.

Har jag med barnen besöker vi kanske kommunens fina nya badhus med äventyrsbad, Navet, eller kommunens kulturhus Väven.

På båda ställena har lokala privata företag som gym och restauranger hyrt in sig. När det är klart tar vi en fika på kooperativa bokcaféet Pilgatan som jag är medlem i. En välsorterad bokhandel och en viktig mötesplats för kulturen i min hemstad.

Jag trivs bra i Umeå, men ibland måste jag fara iväg. Då gör jag det med SJ, statens järnvägar. Ska jag till Finland tar jag färjan mellan Holmsund och Vasa.

Färjelinjen ägs av kommunerna och regionerna på båda sidor av Kvarken. De har precis investerat i en ny mer miljövänlig färja. Det privata färjeföretagen var inte intresserade av att göra den stora investeringen.

Men eftersom färjelinjen betyder så mycket för lokala företag, miljön, turismen och kontakterna mellan folk i svenska Västerbotten och finska Österbotten så gjordes satsningen i ett gemensamt ägt företag.

Allt detta är exempel på socialistiska lösningar. Saker vi lever med varje dag och som vi kanske inte brukar kalla för socialistiska.

De är självklara delar av vårt samhälle och visar att det inte är nödvändigt att någon avlägsen ägare tjänar pengar på oss för att samhället ska fungera och utvecklas.

Genom det gemensamma ägandet formas också ett sorts samhällskontrakt, en acceptans för att betala skatt och en förväntan om gemensamma lösningar och service.

Idag på 1 maj kommer boken ”Nordisk Socialism” ut i Danmark, skriven av den tidigare medlemmen i Folketinget för Enhetslistan, Pelle Dragsted.
Det här är ett utdrag ur Jonas Sjöstedts förord till den svenska utgåvan som kommer på Verbal förlag i november.