”Låt vuxenutbildningen slippa äventyrliga entreprenader”
Kombinationen av en global pandemi och kompetensbrist gör att vuxenutbildningen får en betydande roll, och för att säkra kvalitén bör statens ansvar öka, skriver Åsa Fahlén och Yvonne Stenmark.
”Satsningar inom vuxenutbildningen leder till högre tillväxt, högre skatteintäkter samt ökade chanser för de som står utanför arbetslivet”, skriver debattörerna.
Vuxenutbildningen är den tredje största skolformen efter grundskolan och förskolan.
Den är också ytterst viktig i spåren av pandemins framfart.
Människor ska ha möjlighet att omskola sig, unga ska få in en fot i arbetslivet, de som står långt från arbete ska få en möjlighet att komma in i samhället och samhällets olika yrkesbranscher ska få tillgång till den arbetskraft man efter pandemin kommer att ropa efter.
Regeringen satsar på ökade statsbidrag för vuxenutbildningen under år 2021, eftersom det fram till 2035 kommer att råda brist på kompetens.
Det finns redan i dag en uttalad nationell brist på utbildade lärare inom många delar av vuxenutbildningen, inte minst inom de yrkesförberedande utbildningarna.
Skolverkets statistik visar att en fjärdedel av lärarna inom kommunal vuxenutbildning inte har legitimation och behörighet att undervisa, och inom enskilda ämnen är behörighetsnivåerna betydligt lägre än så.
I genomsnitt har Svenska för invandrare (SFI) i kommunal regi 19 elever per lärare, medan motsvarande antal för annan utbildningsanordnare är 49 elever per lärare.
Dessutom är andelen legitimerade lärare hos annan anordnare så låga som 30 procent, jämfört med 42 procent i kommunal regi.
Kombinationen av en global pandemi och kompetensbrist gör att vuxenutbildningen får en betydande roll.
Satsningar inom vuxenutbildningen leder till högre tillväxt, högre skatteintäkter samt ökade chanser för de som står utanför arbetslivet.
Vuxenutbildningen är därmed en avgörande pusselbit för Sveriges fortsatta välmående. När denna utbildningsform är så viktig för samhället i stort, vill vi skärskåda hur rikets andra stad Göteborg hanterat vuxenutbildningen.
Lärarnas Riksförbund anser även att statens ansvar bör öka för att säkra en likvärdig tillgång och kvalitet på vuxenutbildningen
Göteborgs stad har lyft fram behovet av förändringar inom stadens vuxenutbildning. Man har spekulerat om hur svenska för invandrare (SFI) och vuxenutbildningen som helhet kan bli bättre.
Med resultatet att andelen av vuxenutbildningen och SFI som utförs i egen regi för framtiden inte ska överstiga 25 procent av budgeten för vuxenutbildningen.
Staden ska alltså drastiskt minska den del av vuxenutbildningen som byggts upp under många år och införa ett system som i andra kommuner fått allvarliga konsekvenser för lärarkåren.
Vi ser en fara med att inte ha all verksamhet i egen regi när det gäller vuxenutbildningen och anser därför att kommunernas möjligheter att lägga ut vuxenutbildning på andra utbildningsanordnare snarast bör ses över och fasas ut.
Kommunerna som formellt ansvarar för vuxenutbildningen, är de som fullt ut ska utföra den utbildning de har ansvar för.
Förändringen i Göteborg innebär att fristående utbildningsanordnare i stället blir de som utför större delen av vuxenutbildningen.
Det är en äventyrlig politik mot bakgrund av de illavarslande erfarenheter som redan finns av entreprenader. I Malmö avbröt man all SFI-upphandling efter ett omfattande redovisningsfusk.
Lärarnas Riksförbund anser även att statens ansvar bör öka för att säkra en likvärdig tillgång och kvalitet på vuxenutbildningen.
Med ett ökat statligt ansvar för vuxenutbildning riskerar vi inte att förlora den vuxenutbildning vi har nu och det blir enklare att uppfylla ambitionen om en växande vuxenutbildning för fler studerande.
Göteborg behöver liksom flera andra kommuner säkra sin vuxenutbildning genom att bibehålla och öka sin egen regi.
Lyssna på de lärare som höjt sina röster. De vill att studerande ska få den vuxenutbildning som så väl behövs inte minst efter den globala pandemin då kompetensbehovet kommer att vara som störst.
