Betyg från fyran hotar skolans likvärdighet
Utan stöd i forskningen ska betyg omedelbart införas från årskurs fyra. Det är populistisk symbolpolitik som stämplar och sorterar ut barn, skriver Arbetets ledarskribent.
I förra veckan klubbade en klar majoritet i riksdagen ett beslut att betyg får införas redan i årskurs 4. Bara Vänsterpartiet protesterade.
Det är ett sorgligt, olyckligt och upprörande beslut, fattat på ovetenskaplig grund. I stället är det en meningslös och skadlig eftergift till populism och effektsökande symbolpolitik.
Punkt 50 i januariavtalet är en av de sämre punkterna i uppgörelsen mellan de fyra partierna. Liberalerna fick med sitt önskemål att skolor som vill ska kunna få införa betyg i årskurs 4. Det försök som pågått sedan 2017 skulle permanenteras.
Nu är det gjort, trots att försöksverksamheten inte ens är utvärderad. Den ska vara klar i december 2021, men nu införs möjligheten att ge betyg redan i april.
Snacka om att köra över forskare och utredare i stället för att vänta på ett resultat från utvärderingen.
Riksdagsmajoriteten har heller inte brytt sig om att lyssna på remissinstanser som nästan alla avfärdar idén om att det är bra med betyg redan i tioårsåldern. De kör över lärarfacken. De som jobbar i skolan har inte efterfrågat tidigare betyg.
De struntar i Kungliga Vetenskapsakademin, Sveriges Elevråd och ett antal universitet som har invändningar. De bryr sig inte om att de flesta kommuner som svarat på remissen säger nej.
Argumenten för betyg i årskurs 4 bygger inte på pedagogisk forskning.
Det finns inget stöd i vetenskapen för att tidiga betyg ökar motivationen eller ger bättre skolresultat.
Argumenten hämtas mer ur luften och används mest av liberala politiker och opinionsbildare på högerkanten. Men de går lätt att plocka ner.
Det hävdas att betygen är till för att identifiera problem och ge stöd till elever som behöver det. Det sägs att det är bra med återkoppling och att eleven och föräldrarna får veta läget.
Men de verktygen finns redan på plats. Lärarna återkopplar till eleverna dagligen och till föräldrarna vid återkommande utvecklingssamtal.
Lärarna vet redan vilka barn som behöver extra stöd. Det finns dessutom en läsa, skriva, räknagaranti redan på lågstadiet som ska upptäcka om barnen inte hänger med.
Tidiga betyg ökar arbetsbelastningen på lärarna. De stämplar och sorterar barn.
Det är ett dåligt mätverktyg, som blir ännu sämre av friskolornas betygsinflation.
Risken är stor att det försämrar likvärdigheten och ökar segregationen mellan skolor när vissa inför eller andra avstår från betyg.
Det är illa nog att svåridentifierade internationella riskkapitalbolag får härja fritt i den gemensamt finansierade skolan.
Att stämpla ett betyg i pannan på tioåringar gör det ännu sämre.
Det blir ett rungande underkänt betyg för den här meningslösa och kontraproduktiva betygsreformen.