Fler utrikes födda lämnade a-kassan när avgiften höjdes
Höjningen av a-kasseavgiften under Alliansåren slog hårdare mot utrikes födda. Det visar ny forskning från IFAU.
Det är redan klarlagt att höjningen av a-kasseavgiften i januari 2007 fick många att lämnade arbetslöshetsförsäkringen.
Anslutningsgraden minskade från 80 till 70 procent mellan 2006 och 2009.
Men nu visar ny forskning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, att utrikes födda lämnade a-kassan i högre utsträckning än andra när avgifterna höjdes.
Det fick konsekvenser när de sedan blev arbetslösa.
I genomsnitt minskade andelen inkomstrelaterade utbetalningar från a-kassan med 2,5 procentenheter under perioden 2007–2012 jämfört med perioden 2002–2006 enligt forskningsrapporten, enligt ett pressmeddelande från IFAU.
Men minskningen var betydligt större bland utrikes födda arbetslösa som bott en kortare tid i Sverige och bland dem som var födda i länder utanför Europa.
I dessa grupper minskade de inkomstrelaterade utbetalningarna från a-kassorna med upp till 7 procentenheter.
Skillnaderna kvarstår när man tar hänsyn till att grupperna skiljer sig åt på olika sätt, enligt rapporten.
– Givet den rätt stora avgiftshöjningen är det inte så förvånande att man lämnade försäkringen när den blev mindre förmånlig. Egentligen förvånar det mig mer att så många inrikes födda med låga löner och liknande ställning på arbetsmarknaden som de utrikes födda stannade kvar, säger rapportförfattaren Lutz Gschwind från Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Hans tolkning är att det är en etablerad social norm i Sverige att vara med i a-kassan vilket fick inrikes födda att stanna kvar i större utsträckning.
– Att både ekonomiska och sociala drivkrafter spelar roll för om en arbetstagare är medlem i a-kassan eller inte tycker jag är en viktig slutsats av min forskning, säger han i pressmeddelandet.
Om undersökningen
Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar – en grundförsäkring och en frivillig inkomstförsäkring som kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa.
I rapporten studeras den senare delen av försäkringen.
Analyserna bygger på en metod där man mäter skillnader mellan grupperna före och efter förändringarna 2007.
Datamaterialet består av ungefär 845 000 individer och kommer huvudsakligen från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Källa: IFAU