De flesta av oss tar i sociala medier del av vad våra vänner, bekanta och andra självutnämnda experter anser är den bästa lösningen för att få bukt med coronaviruset.
Jag har stor förståelse för oro och individuella säkerhetsåtgärder, men lite mindre för alla ologiska och motsägelsefulla resonemang som florerar.
Någon i diskussionerna hoppas på en rejäl nedstängning och tror att självaste kapitalismen skulle rämna då.
I själva verket skulle ett stort antal människor bara bli av med anställningar eller uppdrag. Viljan och kapaciteten till en rejäl samhällsomstörtning och övertagande av produktionsmedlen är alltjämt låg. Så vitt jag kan se.
Däremot tyder mycket på att nedstängning och isolering ökar våld i hemmet mot kvinnor och barn.
Någon annan har uppfattningen att munskydd är lösningen på det mesta.
Detta utan kontroll på hur munskydden används eller tillförlitlig forskning på exakt hur och om de är effektiva.
När jag i flödet fick se att ett visst parti, som fått stöd av 18 procent av väljarna, ställde sig vid tunnelbanan och propagerade för munskydd, utan att bära munskydd själva, var det nära att jag stängde ner mina sociala medier för all framtid i ren frustration.
Något jag däremot är helt säker på, är att beredskapslager med skyddsutrustning inte fanns när vi fick samhällsspridning av viruset och att det handlar om politiska beslut och prioriteringar
Många rasar över att tusentals tillåts trängas på Ullared medan 300 inte får gå på konsert eller fotboll.
Det har jag visserligen förståelse för. Men jag har varken förmåga eller tid att ta reda på hur smittspridningen ser ut i Hallands inland.
Eller på Erikslunds köpcentrum i Västerås. Därför uttalar jag mig inte.
Något jag däremot är helt säker på, är att beredskapslager med skyddsutrustning inte fanns när vi fick samhällsspridning av viruset och att det handlar om politiska beslut och prioriteringar.
30 år av outsourcing, privatiseringar och just in time-lager satte oss i en omöjlig situation.
Till skillnad från Finland som tänkt långsiktigt och placerade sig bäst i coronaklassen.
Vad har jag gjort själv då, som inte varit corona-expert i sociala medier?
Jag har gnällt på annat, som las-förhandlingar och allmännyttiga bostadsbolags hyreshöjningar.
Men jag har också krävt tvål när den varit slut, och extra städning på min arbetsplats.
Det är svårt att hålla avstånd på en byggarbetsplats, men de flesta har ändå gjort sitt bästa.
