Redan 1909 fanns långt framskridna planer på en tidning som skulle företräda den svenska fackföreningsrörelsen.
Men historien ville annorlunda. Storstrejken satte ekonomiska käppar i hjulet. Ett världskrig hann passera.
1921 var tiden mogen. Fackföreningsrörelsen – Arbetets föregångare – såg dagens ljus. En veckotidskrift där ”fackföreningsrörelsens sunda utveckling [och] nödvändiga diskussioner kunna i lugn och ro föras”.
Just lugn och ro är annars ord som står i stark kontrast till denna omvälvande tid. I första utgåvan påminner rubriken ”Mot splittringsförsöken” både om den socialdemokratiska partisplittringen några år tidigare och kommunismens ständiga närvaro.
För dörren står också kvinnlig rösträtt och demokratins verkliga genombrott i Sverige.
Genom åren spinner tidningens bevakning över det som präglat arbetarrörelsens utveckling och arbetsmarknadens stora frågor.
Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, löntagarfonder och inte minst den nu så aktuella frågan om anställningsskydd. Flera namnbyten hinns också med – från Fackföreningsrörelsen till LO-tidningen fram till vårt nuvarande namn Arbetet.
I år firar Arbetet alltså hundra år. Ett jubileumsår vi ser mycket fram emot. Som läsare av Arbetet kommer du att märka det på flera sätt under det kommande året.
Du som läser Arbetet är viktig för oss på redaktionen. När du läser magasinet är det vår förhoppning att du ska hitta innehåll som engagerar dig och som du känner att du har nytta av.
För att få reda på mer om hur Arbetet blir läst – och vad som blir mindre läst – kommer vi att genomföra en läsarundersökning.
Vi hoppas att du som blir uppringd av Kantar Sifo, som på vårt uppdrag genomför undersökningen, vill hjälpa oss att svara på frågor om hur du
läser Arbetet.
Så att vi kan fortsätta att förbättra magasinet och belysa de brännande frågorna på arbetsmarknaden i minst hundra år till.
Varmt välkommen till jubileumsåret 2021!
