“En högkonjunktur för arbetare”

Så beskrev Trump USA:s ekonomi i början av februari 2020 när han tog åt sig äran för att lönerna ökade bland arbetare.

Många menar också att den ekonomiska utvecklingen fram till coronakrisen var orsaken till att han gjorde oväntat bra ifrån sig i presidentvalet, trots den katastrofala hanteringen av pandemin.

Men precis som mer än 20 000 andra av hans övriga uttalanden så var Trumps påstående om arbetarnas löner en lögn.

I en analys av den Washingtonbaserade tankesmedjan Economic Policy Institute konstaterar man att reallöneutvecklingen under Trump snarare saktade ner rejält jämfört med under Barack Obamas presidentskap.

Som förklaring till nedgången nämner man bland annat försvagade fackförbund, försämringar av sociala skyddsnät och Trumps ständiga handelskrig. 

Trots, och absolut inte tack vare, Trumps politik så kunde man ändå skönja reallöneökningar före pandemin. 

Slutsatsen i en studie från den amerikanska organisationen NELP är att dessa reallöneökningar snarare är ett resultat av facklig kamp bland USA:s lägst betalda arbetare som runtom i landet vunnit flera strider för att höja minimilönerna.

Detta är bara ett av många exempel på hur fackföreningar bidrar till höjda löner, i synnerhet för dem med sämst villkor. I USA och i resten av världen.

Därför blir den svenska tankesmedjan Futurions senaste rapport Fack i förändring ganska dyster läsning.

Den långsiktiga trenden är tydlig: facket krymper nästan överallt i Europa. Så också i Sverige. Förutom några enstaka år, senast i fjol, har antalet medlemmar inom LO-förbunden minskat sedan 1990-talet.

Futurions rapport visar hur effekten av politiska beslut på den fackliga organisationsgraden har underskattats.

När alternativa arbetslöshetskassor erbjöds i Finland och Danmark visade det sig till exempel att inte minst unga arbetare ratade fackligt medlemskap och fackens a-kassor.

I Sverige vill Sverigedemokraterna (SD) försvaga facket på just detta sätt. I partiets förslag till stadsbudget 2021 föreslår de att a-kassan ska finansieras av staten och administreras på myndighetsnivå i stället för av fackförbunden.

Svagare fackförbund innebär att en mindre andel av företagens överskott behöver betalas ut i form av löner, och i stället delas ut i form av högre vinster till aktieägare.

Detta samband mellan arbete och kapital är ganska enkel att förstå men högerpolitiker vill gärna låtsas som att det inte existerar.

Därför fortsätter SD att kalla sig för ett arbetarparti trots att partiet driver politik som skulle leda till att deras LO-väljare får sänkta löner.

Därför har Trump mage att ta åt sig äran för ökade reallöner när han egentligen borde tacka USA:s lägst betalda arbetare för deras fackliga kamp.

För utan dem hade mörkret som Trump nu lämnar efter sig varit ännu mörkare.