Så påverkar musik arbetsmiljön på vägarna

Postnords blå lastbil bryter av mot regntunga moln på Överby köpcentrum i Trollhättan. Anders Claesson har precis lämnat paket och hämtat returer från butiken som säljer coola sneakers till lika coola tjejer och killar.

Nu kliver han ur hytten och trycker in en prilla hemgjort lakritssnus under läppen.

Tatueringen på vänstervaden – rockbandet Kiss logga – är en av många som skvallrar om hans stora intresse: musik. Gärna hård. Snabb. Tung.

Så vad lyssnade Anders Claesson på innan han stängde dörren om förarhytten? En besvärad min drar över ansiktet.

– Måste jag säga det? 

Han suckar till.

– Okej! Det var faktiskt Bryan Adams. Jag lyssnade på Kissplattan Creatures of the night innan och han har skrivit flera av låtarna, så då ville jag lyssna lite på honom också. Men det är obskyr Bryan Adams. Inte Summer of ’69.

Obskyr eller inte – oftast är det musik i hytten när Anders Claesson jobbar.

– När jag är glad kan det bli något snabbare och hårdare, som Pantera. Men om jag är lite låg lyssnar jag nog fan inte på musik alls. Då blir det mer att jag kontemplerar, kanske sätter på en talbok eller podd.

Favoritplaylistan på Spotify heter Pianobaren THN, efter hemstadens tidigare vattenhål för hårdrockare.

Låtarna är en mix av gamla favoriter; Motörhead, Nirvana, Iggy Pop, Janis Joplin, Dio, Oasis … och en del med husgudarna Black Sabbath förstås.

– Det är en jätterolig spellista att ta fram, för då påminns jag om en massa kul saker.

Anders Claesson kliver in i hytten, kör iväg för att tömma en postlåda, sedan vidare till en stor matbutik för att hämta ännu en skörd av paket.

På Överbyturen hinner han sällan lyssna färdigt på en låt innan det är dags att gå ur lastbilen igen. 

Det är skillnad mot nattskiften. Då är arbetspassen totalt 15 timmar.

– På ett långt pass betyder musiken allt. Det får tiden att gå. På natten kör jag tre timmar i sträck, då kan man ju lyssna på ett par plattor. Men jag behöver inte musik för att piggna till. När jag väl är i kör-mode blir jag inte trött. 

Hur påverkar musik i trafiken? Martin Ljungdahl, industridoktorand vid Högskolan Väst, forskar om arbetsmiljö och ljud men har även studerat effekten av musik på förare.

– Åsikterna inom forskningen går isär, troligtvis har musik både bra och dåliga effekter. Hur en viss låt påverkar är individuellt och alltid baserat på kontexten. Om du har grälat på morgonen påverkar det ditt humör, ditt känsloliv och hur du upplever musik. 

Men många studier pekar på att tempot spelar roll. Ju snabbare musik, desto fortare kör vi.

Sannolikheten för att man gör omdömeslösa val eller råkar ut för olyckor ökar. Men de riskerna finns ju ändå, påpekar Martin Ljungdahl.

– Ofta är musikvalet baserat på humör. Är du riktig förbannad är kanske inte aggressiv musik att rekommendera, då blir du ännu argare, kör ännu snabbare, gör fler dåliga omkörningar.

Han tror att musik är viktigare för yrkesförare än för vanliga bilister.

– Även om du måste köra i sex timmar kan du bestämma vad du ska lyssna på. Det är ett sätt att ta kontroll. Musiken blir också en kompanjon för yrkesförare som spenderar mycket tid ensamma.

Finns det någon idealmusik på vägen?
– Nej, det är så individuellt. Förr trodde tonårsföräldrar att hårdrock gör folk aggressiva, men så är det inte. Rent objektivt förmedlar hårdrock mer ilska än Sven-Ingvars, men om du hatar dansbandsmusik blir du ju arg av den: ”Stäng av!”.

Om man generaliserar grovt går det ändå att dra upp några riktlinjer för olika situationer.

Vid långkörning förespråkar Martin Ljungdahl ett lugnt tempo, men inte åtta timmar av lågmäld stämningsmusik. Det får inte bli tråkigt.

Komplex musik kräver mer av oss och kan påverka vid kognitivt krävande moment som fickparkering. Då är volymen också avgörande.

– Vi tenderar att vrida ner stereon för att ”se bättre”. Om du verkligen behöver fokusera rekommenderar jag tystnad. Men det är inte extremt ur en säkerhetsaspekt. Du tappar inte fokus och kör av vägen för att du lyssnar på komplicerad musik. 

Många använder musik för att motverka trötthet vid nattkörning. Enligt forskningen finns ingen sådan effekt.

Däremot kan vi känna oss mer alerta. Det kan vara en nackdel.

– Du tror att du är lite piggare och kan köra längre. I bästa fall kan musik fungera som en tillfällig motåtgärd för att reducera sömnighet, men fysiskt gör den alltså ingen skillnad.

När Martin Ljungdahl själv lyssnar på musik i bilen är det oftast något arbetsrelaterat.

– Men ibland sätter jag på egna gamla favoriter, gärna electronica och techno. Jag gillar ljud snarare än sång. Annars är det mest Babblarna i bilen, för jag har en tvååring.

Det rasslar till när Anders Claesson drar upp en stålbur full av paket på lastbilens bakgavellyft. Han känner igen sig i en hel del av forskarens resonemang.

Musik förstärker humöret och kan styra känslorna. Kanske bidrar valet också till en slags kontroll över arbetsdagen.

– Jag bestämmer visserligen själv när jag ska stanna och dricka kaffe eller äta, men det är klart att alla små grejer som man får avgöra betyder något. 

Han känner också igen sig i ljudforskarens tes om att sänkt volym ger ”bättre syn”.

– Om jag behöver väldigt mycket fokus, när jag är på väg in i terminaler där det är tvåhundra andra lastbilar med släp och jag ska in i port sju. Då stänger jag av. Det gör jag även när jag kör bil inne i stan och det är mycket trafik.

Däremot håller Anders Claesson inte alls med om att musiktempot avgör hur hårt han pressar foten på gaspedalen.

Lastbilen går ändå inte i mer än 85 kilometer per timme.

– Med 50 ton på bil och släp vill jag inte köra fortare heller. I en personbil kan man nog ryckas med på ett annat sätt, men det krävs så mycket mer av en när man kör lastbil.