Även av LO-ekonomernas höstrapport framgår nu att coronapandemin har slagit hårdast mot LO-grupper, vid sidan av de många äldre som har drabbats.

Grundtipset är att de ekonomiska problemen kommer att fortsätta ett tag till för många LO-grupper även om industrin kan se en viss förbättring.

Men en bit in på 2021 kommer vaccinationerna igång och vi kan se en möjlig vändning. Då gäller det att staten går in med massiv hjälp för att, som det ofta uttrycks, ”kickstarta” den svenska ekonomin efter pandemins ras.

Och hur ska man då göra det?

Här finns en mycket intressant passus i LO-ekonomernas rapport. Det är beskrivningen av vilken väg regeringen och stödpartierna i budgeten väljer att gå med sin ”kickstart”.

Statliga stöd kan i stort sett bara ges på de fyra sätt som syns i grafen här nedanför.

Det är offentliga investeringar som nya vägar och byggnader, offentlig konsumtion som fler lärare, fler undersköterskor eller inköp av datorer till en skola, ökade transfereringar som höjda bostadsbidrag och barnbidrag och slutligen skattesänkningar.

Alla dessa fyra vägar ser till att staten blir av med pengar som i stället flödar ut i samhället på ett eller annat sätt för att få snurr på hjulen.

Men hjälper de verkligen?

Ja, det första alternativet, offentliga investeringar är ett väldigt bra sätt att ”kickstarta” en ekonomi. På två års sikt beräknas satsningarna i offentliga investeringar att ge tillbaka nära dubbla värdet i form av ökad sysselsättning och ökad konsumtion hos hushåll och företag.

Även ökad offentlig konsumtion är ett bra sätt att sätta fart på ekonomin. Både ökad offentlig konsumtion och ökade transfereringar ger tillbaka ungefär 1,5 gånger värdet på två års sikt.

Skattesänkningar däremot, ger inte ens tillbaka det staten har satsat. Effekten blir inte ens noll. Den blir mindre än noll. 

”Sänkta skatter är fel fokus”

Förslag i budgetpropositionen för 2021, efter inriktning. (Miljarder kronor)

Hur kommer nu det sig? Jo, de högavlönade grupperna konsumerar bara en liten del av de nya pengarna som de får när skatten sänks. Resten lägger de på hög och sparar.

Den högst avlönade tiondelen av svenska folket sparar drygt 40 procent av varje skattesänkning de får, det är alltså pengar som inte kickstartar någonting alls och som inte används över huvud taget.

Och nu kommer det riktigt sorgliga: Den största posten bland statens ”kickstart”-pengar i budgeten för 2021 går till skattesänkningar enligt de två nyliberala mittenpartiernas önskemål, alltså till det alternativ som är det klart sämsta för att få igång ekonomin.

”Pengar måste rakt in på kontot!” var borgerlighetens stridsrop när de i våras ville ha mer skattestöd till företagen.

För de högavlönade behöver de inte ens något stridsrop. Pengarna flödar in ändå.