Med jämna mellanrum släpps rapporter som känns som pappersluntor som slår in öppna dörrar.

En sådan släpptes av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, i veckan. 

Man har jämfört i vilken utsträckning det hjälper unga att få komma till en jobbintervju på den reguljära arbetsmarknaden om de har haft ett gigjobb först. 

Svaret blev krasst, men inte förvånande: gigjobbet hjälpte inte. Det hade marginell skillnad för personer med svenskklingande namn, och för personer med arabiskklingande namn gjorde det ingen skillnad över huvud taget.

LO och fackföreningsrörelsen har länge pekat på hur de så kallade gigjobben bara leder till en uppluckring av arbetsmarknaden och en press nedåt på löner och arbetsvillkor.

Det har inte hindrat branschens utbredning.

Politiker, särskilt till höger, har välkomnat företagen just under förevändningen att de “sänker trösklar” till arbetsmarknaden och hjälper nyanlända att integreras.

Vi har hört det förr. “Sänkta trösklar” innebär alltid usla villkor för dem som arbetar, och någon effekt på integrationen eller ungas intåg på arbetsmarknaden tycks de aldrig ha.

I stället skapas en låglönesektor med ofta farliga arbetsmiljöer. För uberchaufförer handlar det om nattarbete och en jakt på körningar för att få ekonomin att gå ihop.

Cykelbudsföretaget Foodora har en arbetsplatsolycka varannan dag när buden under tidspress kryssar genom trafiken. 

Gigjobben sprider sig dessutom till fler sektorer. Från taxi och budtjänster till byggtjänster. För ett år sedan lanserades företaget Workish, -ish som i “typ”. Alltså “typ jobb”, men alltså ändå inte.

Här kan privatpersoner och företag lägga upp så kallade microjobb till Workish workers. Spyr man inte på svengelskan så blir man åtminstone illamående av affärsmodellen.

Enligt marknadsföringen kan microjobben handla om allt från bud och frakt av möbler till mindre renoveringstjänster som att borra upp hyllor. Uppdragsgivaren bestämmer ersättningen.

De frilansande gigjobbarna får ta vad som finns, och exakt vem som har ansvar om borren slinter är oklart. 

IFAUs rapport slår inte bara fast att gigjobb på CV:t inte hjälper någon till ett arbete med fasta anställningar, rätt till sjuklön, semester och OB, utan också att diskrimineringen på svensk arbetsmarknad fortfarande är utbredd.

Vare sig en person haft ett gigjobb, ett traditionellt arbete eller varit helt arbetslös så fick den med arabiskklingande namn lika få svar på sina jobbansökningar. 

Det är alltså något annat som skaver på svensk arbetsmarknad än arbetsgivarnas ständiga påstående att det skulle vara för bra villkor.