Efter 46 år minskade kontraktet plötsligt med tre timmar i veckan.

Den Coop-anställda kvinnan och flera av hennes kollegor i butiken ställdes inför valet att godta det eller att mista sina jobb helt. Som mest skars 8,25 timmar bort i en tjänst.

Senare anställda personer fick samtidigt ha kvar sina tidigare kontrakt.

Handels drev att detta skulle ha hanterats som uppsägningar. Då sitter den som jobbat längst säkrast. Men i november 2016 slog Arbetsdomstolen fast att Coop inte gjort fel.

Sedan dess har frågan varit ett rött skynke för facket, som kallar sådana här nedskärningar för hyvling. Att försöka driva fram regleringar av hyvling har blivit en central fråga för flera LO-förbund, men utan större framgångar hittills.

I den las-uppgörelse som Kommunal, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv skrev på i fredags och nu lämnar till politikerna ingår två nya regleringar på detta område:

1. Turordning. När anställda ställs inför valet mellan att gå ner i tid och lön eller att mista jobbet helt ska frågan först gå till den eller de mest nyanställda bland personer med lika arbetsuppgifter.

2. Omställningstid. Den som mister timmar i sitt kontrakt och därmed tappar inkomst får rätt att behålla sin tidigare lön under en period motsvarande uppsägningstiden, men i max tre månader.                   

Detta var en avgörande del för att Kommunal skulle skriva på den mer omfattande uppgörelsen.

– Vi har uppnått en reglering som vi är nöjda med på det stora hela, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog om just hyvling.

Han bedömer att rättsläget blir ungefär samma som innan Coop-domen om reglerna införs.

För Kommunal är detta ett sätt att förebygga att fler får sina tjänster nedskurna. Hyvling har hittills sällan förekommit inom förbundets område. 

Sådana nedskärningar har varit mer återkommande för Handels, ett av tolv LO-förbund som inte har satt sin signatur på las-överenskommelsen.

Förbundets ordförande Linda Palmetzhofer pekar på att Handels kollektivavtal redan ger bättre möjlighet till just omställningstid än vad som nu förhandlats fram, även om man därmed inte alls tycker att problemet med hyvling är löst.

– Man kan få max sex månader, exakt utifrån uppsägningstiden, säger hon.

– Jag är medveten om att till exempel Handels har omställningstid sedan tidigare i kollektivavtal, men det ska nu bli lagstiftning, säger Johan Ingelskog.

Den överenskommelse som Kommunal och IF Metall nu undertecknat är en något ändrad version av det som hela LO avvisade tidigare i höst, men som PTK och Svenskt Näringsliv redan då antog. 

Delen om en särskild turordning vid hyvling fanns med även i den tidigare versionen, men Johan Ingelskog säger att den förtydligats utifrån den fackliga sidans önskemål i den nya texten.

Handels har tidigare drivit krav på just turordning vid omplaceringar till minskad sysselsättningsgrad.

– Vi har drivit alla möjliga sätt att försöka begränsa hyvling. Turordning har absolut varit en av de saker som vi har resonerat kring, säger Linda Palmetzhofer.

Samtidigt vill hon helst se helt andra regler, där sysselsättningsgraden är mer skyddad. Då skulle arbetsgivare inte alls kunna omplacera till färre timmar, utan behöva säga upp personer för arbetsbrist och sedan erbjuda återanställningar på lägre procent.

Då skulle de regler om bland annat turordning som redan finns för uppsägning gälla.

– Det är så vi har hanterat den här typen av frågor historiskt, säger Linda Palmetzhofer.

Hon säger att trygghetssystem som a-kassa fungerar bättre vid uppsägningar. Vid hyvling kan det bli svårare att till exempel deltidsstämpla.

I las-överenskommelsen är hyvlingsreglerna en mindre del av en större helhet som Handels inte är nöjda med. Men Linda Palmetzhofer säger att hon inte skulle vända sig emot överenskommelsens förslag om hyvling om det varit helt fristående.

Hon välkomnar allt som hon tycker minskar arbetsgivarnas godtycke. Samtidigt är Linda Palmetzhofer kluven till att alls införa regler kring hur det ska gå till att skära i sysselsättningsgraden, eftersom hon helst vill ha bort det beteendet helt.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det kan ju också ses som en legitimering.

Just risken att legitimera ett oönskat beteende gjorde bland annat att Kommunal var ointresserat av att föra in omställningstid i sina avtal då flera andra förbund gjorde det 2017, utan att det kombinerades med turordning.

I början av förra året avfärdade den statliga utredaren Anders Wallner även kombinationen av omställningstid och turordning vid hyvling med argument just om att det skulle kunna ge legitimitet.

– Det finns givetvis alltid risk när man reglerar något att man legitimerar det, säger Johan Ingelskog och fortsätter:

– Men det är helt oreglerat i dag, arbetsgivarna har i praktiken fritt blås att peka ut vem de vill som ska gå ner i sysselsättningsgrad. Då har vi valt just nu, när vi fick de här delarna och en helhet på plats, att ändå reglera frågan och hoppas att det inte kommer växa.

Fakta

• Innan det är dags att säga upp i turordning vid arbetsbrist kan arbetsgivaren erbjuda omplaceringar för att undvika uppsägningar. Dessa omplaceringar behöver inte göras i turordning och ett nej från den anställde kan leda till uppsägning. Företag har därför bland annat kunnat säga upp trotjänare som inte velat börja pendla till annan ort, medan mer nyanställda har kunnat jobba kvar på den gamla arbetsplatsen.

• En minskad sysselsättningsgrad kan i dag räknas som sådan omplacering som arbetsgivaren får göra utan hänsyn till turordning. Facket kallar det hyvling, på juristspråk talar man om omplacering till tjänst med lägre sysselsättningsgrad.

• Helst vill till exempel Handels inte att man alls ska kunna räkna minskad sysselsättningsgrad som omplacering. Det förslag som nu läggs fram i las-uppgörelsen innebär att det godtas som omplacering, men att just dessa omplaceringar måste göras i en ordning där de med kortast anställningstid omplaceras först.