Covid-19 ger försäljare av privata sjukvårdsförsäkringar nya möjligheter att sko sig på människors oro att drabbas av sjukdom.

Det beror på att intresset för privat finansiering bedöms öka i takt med att pandemin skapar en vårdskuld inom den offentliga vården. 

Tyvärr – sett ur försäkringsbolagens synvinkel – är det inte så enkelt som det låter.

Under en pandemi uppfattas det som mer cyniskt än vanligt att låta vissa gå före andra i vårdkön.

Under en pandemi är det inte lika enkelt att bryta mot lagens skrivningar om vård på lika villkor och vård efter behov. 

Försäkringsbolagen måste därför vara försiktiga i sin marknadsföring.

Det är jobbigt för dem. De skymtar en växande marknad på grund av pandemin, men får inte grepp om den på grund av samma pandemi. 

De här frågorna dryftas i en podd med internationellt ledande företrädare för branschen. Katie Crook-Davies (vd för Tabei) och Mark Allan (försäljningschef på Bupa) menar båda att covid-19 skapar nya affärsmöjligheter. 

Men, som svenska Mathilda Ström (vice vd för Bima) konstaterar:

”Det är enkelt att sälja försäkringar under pandemin för man kan dra läskiga historier: Covid kan ställa till det riktigt illa för dig, så du behöver verkligen den här produkten. Men vi har gjort stora ansträngningar för att utbilda all vår personal i att aldrig använda covid-19 som ett försäljningsargument.”

Det finns ett enda skäl till att ett försäkringsbolag gör en diffus undersökning om folks inställning till den offentliga vården (en offentlig vård som förvisso, till stora delar, är privat driven). Det skälet stavas pengar

John Lapidus

Alla tre är överens om det riskabla i att använda covid-19 som ett försäljningsargument. Men de hoppas och tror ändå på ökad försäljning som en följd av pandemin. 

Det sistnämnda gäller även de svenska försäkringsbolagen. Ett av de fräckaste är Alivia, som utan omsvep använder covid-19 i marknadsföringen av sin cancervårdförsäkring.

”Följderna av Covid kommer dessutom att öka trycket på cancervården ytterligare”, säger vd Kent Andersson i ett pressmeddelande apropå Alivias nya samarbetsavtal med försäkringsförmedlaren Tydliga.  

Det stora försäkringsbolaget Länsförsäkringar vågar inte vara lika fräcka som Alivia.

Man har i stället kommit på ett mer diskret sätt att, utan att nämna covid-19, sälja fler försäkringar i dessa pandemitider.

Länsförsäkringar har beställt en undersökning. Eller rättare sagt: man har låtit opinionsföretaget Novus ställa en enda fråga till privatpersoner i åldrarna 18–79 år och till företagare med 1–10 anställda: 

”Tror du att den offentliga vården finns där för dig när du behöver?”

Det finns ett enda skäl till att ett försäkringsbolag gör en diffus undersökning om folks inställning till den offentliga vården (en offentlig vård som förvisso, till stora delar, är privat driven). 

Det skälet stavas pengar.

Det handlar enbart om att sälja fler försäkringar i en tid då pandemin skapar förutsättningar för detta.

Under många år har Kristina Ström Olsson (precis som ovan nämnde Kent Andersson) varit en spindel i det svenska försäkringsnätet, tidigare på branschorganisationen Svensk Försäkring och nu som hälsostrateg på Länsförsäkringar.

I ett pressmeddelande säger hon: ”I denna undersökning menar var tredje svensk att de inte tror eller inte kan svara på om vården kan hjälpa till när man har behov.” 

Det är ett strålande resultat för försäkringsbolagen. ”Undersökningen” tycks påvisa den offentliga vårdens brister och indirekt marknadsföra de privata sjukvårdsförsäkringarna, vilka strider mot svensk lagstiftning. 

Det finns ett annat sätt att tolka resultaten.

Det är att vi måste stärka den offentliga vården och hitta ett vaccin mot de undergrävande affärsintressen som inte drar sig för att profitera på covid-19.