”Fel av IF Metall att kompromissa bort anställnings­tryggheten”

LO-styrelsen har beslutat att enhälligt att stänga dörren i förhandlingarna om förändringar i las.

PTK accepterade slutbud från Svenskt Näringsliv.

LO gjorde bedömningen att överenskommelsen gick för mycket i arbetsgivarnas favör.

Något dygn senare öppnade vårt förbunds ledning den stängda dörren.  Kort därpå meddelar Stefan Löfvén att regeringen tänker gå vidare med överenskommelsen som grund för lagstiftning.

Det är en olycklig utveckling.   

Vi representerar och företräder några av de klubbar inom IF Metall som uttalat vikten av att försvara turordningsreglerna och begreppet om saklig grund för uppsägning.

Uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK innebär en väsentlig försämring av anställningstryggheten inom båda dessa områden.

I stället för att legitimera de sämsta sidorna i januariöverenskommelsen vill vi se en fortsatt kamp för de frågor som återstår att lösa kring otrygghet i arbetslivet utan att det innebär försämringar i anställningstryggheten.

Därför duger det inte att ersätta hotet om lagstiftning med utgångspunkt från Toijer-utredningen till ett hot med utgångspunkt från den förkastade överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Det duger inte heller att IF Metalls förbundsledning välkomnar en sådan utveckling.

Vi vill inte att vårt förbund ska kunna anklagas för att agera utan tanke på hela arbetarkollektivets bästa

Den samlade arbetar- och fackföreningsrörelsen reagerade mycket starkt på borgerlighetens införande av regeln om två undantag från turordningen i mindre företag.

Samma kraftfulla reaktioner skedde när Moderaterna 2017 öppnande för att genomföra ytterligare uppluckring i turordningsreglerna.

En av de mer skarpa och välformulerade protesterna kom i en debattartikel i DN från TCO med dåvarande ordförande Eva Nordmark i spetsen. 

Försvaret av turordningsreglerna är inte mindre viktigt 2020!  

Överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK innebär tveklöst en bestående försämring om den stadfästs i förändrad lagtext och ett nytt huvudavtal.

Uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK innebär en försvagning av individens position på arbetsplatsen.

Vi märker av försöken att bagatellisera förändringen genom att hänvisa till juridiken.

Vi är inte jurister. Vi är fackligt förtroendevalda som är vana att hantera uppsägningsförhandlingar.  

Vår bedömning är att tröskeln för uppsägningar kommer att sänkas och att ändringen går helt i arbetsgivarnas riktning. 

I uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK finns positiva inslag i frågor som ursprungligen kommer från LO:s initiativ till förhandlingar om trygghet och omställning.

Vi gör dock en annorlunda bedömning än IF Metalls ledning.

Vi tror att det blir en pyrrusseger om vi kompromissar bort viktiga inslag i anställningstryggheten.

Ett enigt LO-representantskap kallar överenskommelsen en ”dramatiskt försämrad anställningstrygghet”. Att acceptera en sådan är inte att verka i medlemmarnas långsiktiga intresse.

Som medlemmar i IF Metall kan vårt intresse av anställningstrygghet inte vara annorlunda än andra arbetares intresse.

Vi må ha olika förutsättningar kring trygghet och omställning, men sammanhållningen inom arbetarkollektivet är den viktigaste försvarsmuren.

Om den rämnar får högerkrafter vatten på sin kvarn.

Vi vill inte att vårt förbund ska kunna anklagas för att agera utan tanke på hela arbetarkollektivets bästa. 

Vi ser en uppluckring av den hårda kritik IF Metall hade när försämringar av anställningstryggheten genomfördes av den borgerliga regeringen.

Förbundsledningen försvarar kursändringen med att hänvisa till det parlamentariska läget.

Vi tror att vägen till att stärka arbetarrörelsen och på sikt förbättra det parlamentariska läget går via att fackföreningsrörelsen på riktigt tar kampen för ett tryggare arbetsliv.  

Då ska vi inte försöka gena genom att börja med att acceptera försämringar i anställningstryggheten.