Ska barn slussas till finskolor? Ska statssocialistiska samhällsexperiment genomföras?

Upprörda föräldrar har ifrågasatt den föreslagna stängningen av Kronanskolan i Trollhättan. 

Men anledningen till stängningen är befogad. Kronanskolan är en av landets mest segregerade. Bland förra årets niondeklassare hade bara 35 procent gymnasiebehörighet. Endast 12 procent av tredjeklassarna klarade matematiken i de nationella proven. 

Med det nya förslaget ska eleverna i kommunen i stället blandas. Elever från Kronanskolan, där hela 93 procent har utländsk bakgrund, ska flyttas till skolor där fler lärare är behöriga och där studieresultaten är bättre.

Att en uppdelad skola leder till generellt sämre resultat för eleverna, det vet vi. Forskningen visar också entydigt att elever med studieovan bakgrund presterar bättre i blandade grupper medan de studievana presterar bra oavsett.

Problem med växande skolsegregation är inte unikt för Trollhättan. Nyligen presenterade Sveriges Radio en granskning där elevsammansättningen i landets skolor jämförs över tid.

Drygt var fjärde elev går i dag i en tydligt segregerad skola jämfört med var femte elev för tio år sedan. Skillnaden är stor i landet. I Borås går hela 57 procent av eleverna i en segregerad skola jämfört med endast 5 procent i Herrljunga.

Att hitta sätt att bryta segregationen är på flera sätt avgörande. Men trots att alla partier säger sig prioritera frågan är läget i princip låst.

I våras presenterades i en statlig utredning förslag om viktad skolpeng till särskilda skolor och stopp för kötid till populära skolor. Men motståndet är stort.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har flera gånger uttryckt sin frustration över hur oppositionen sätter stopp för skolförbättringar på nationell nivå.

Den breda högern anser skolvalet vara heligt. Detta trots att forskare konstaterat hur skolsegregationen existerar just på grund av skolvalet.

Konsekvensen av den politiska låsningen är att problemen hamnar på kommunernas bord, vilket inte är enkelt, särskilt inte på mindre orter.

Medan många kommuner låter friskolor styra marknaden och låter segregationen skena, finns det kommuner som Trollhättan som tar tag i grundproblemen.

Precis som i Malmö 2013, där segregerade och problemtyngda Rosengårdsskolan stängdes och eleverna höjde sina betyg efter att ha flyttats till andra skolor. Eller som Örebro, där samma åtgärd genomfördes 2016.

Det finns sätt att få bort skolsegregationen, det vet vi. Hur kan vi då fortsätta låta det gå åt fel håll?