Las är bra – eller dåligt. Lägstalönerna måste upp – eller ner.

Sveriges skolelever kan få helt olika uppfattning om hur arbetsmarknaden fungerar beroende på vilka läromedel som används, visade Arbetets granskning.

Gratis skolmaterial distribueras både från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och från Arena Skolinformation, som finansieras av fackföreningsrörelsen.

Johanna Lindell är vice vd för Arenagruppen och var den som drog igång Arena Skolinformation 2010.

Hon understryker att det material som de producerar är kompletterande, och ska inte stå ensamt i undervisning.

– Det har varit tydligt hela tiden från styrgruppens sida att det här är inte undervisningsmaterial, det här är kompletterande material, säger Johanna Lindell.

Varför producerar ni det här materialet?
– Det var ett behov som en stor del av fackföreningsrörelsen identifierade, att elever behöver få bättre kunskap om hur det ser ut på arbetsmarknaden ur ett arbetstagarperspektiv. Och då gick förbund från Saco, TCO och LO in i den här verksamheten.

I Arbetets granskning av skolmaterialet från facken och arbetsgivarna framgår att många lärare anser att det inte finns pengar till att köpa in de läromedel de behöver i sin undervisning.

Vidare upplever många lärare att de inte har tillräckligt med tid för att granska det material de använder.

Ytterligare ett problem som lyfts av bland annat de två lärarfacken är att det finns många obehöriga lärare, som kanske inte har tillräckliga kunskaper för att värdera sakligheten i de läromedel de använder.

Kan du förstå dem som är oroliga för det?
– Jag kan förstå det, men jag delar inte riktigt den oron. Jag tycker inte att det finns någon yrkesgrupp som är så källkritiskt och så väl medveten om saker som samhällskunskapslärare är. Jag tror inte att det finns någon lärare som beställer material och tänker att det här var ju inte så bra och sedan använder det, säger Johanna Lindell.

Så ert material bidrar till att göra undervisningen bättre?
– Ja, jag har träffat många samhällskunskapslärare som inte har jättemycket koll på de här frågorna, som har varit supertacksamma för att här kommer ett material som gör att det är lätt att förklara och prata om de här frågorna.

Om du säger att de inte har så bra koll, kan inte problemet uppstå då att de inte riktigt kan värdera?
– Nej, det tror jag inte. Det finns ju mycket saker som man inte har så bra koll på men som man ändå kan anlägga ett kritiskt perspektiv på, säger Johanna Lindell.

Hos Svenskt Näringsliv är det Elisabeth Grunditz som är ansvarig för skolmaterialet. Hon har valt att svara skriftligt på Arbetets frågor.

Även hon understryker att deras material endast ska användas för att komplettera undervisningen, inte stå ensamt.

Varför producerar ni det här materialet? 
– Dagens unga är morgondagens medarbetare och företagare. Vi vill bland annat göra det lättare för dem att göra medvetna val när de väljer framtidsväg. Att ha kunskaper om näringslivet är en viktig del i det, skriver Elisabeth Grunditz.

Hur ser du på objektiviteten? 
– Vi är stolta över det material som vi erbjuder skolor och elever. Det baseras på fakta och håller hög kvalitet. Och vi är alltid tydliga med att materialet kommer från Svenskt Näringsliv. Att så många lärare väljer att använda vårt material visar att det både håller hög kvalitet och trovärdighet.

Kan det vara problem när skolor inte har råd att köpa in material och lärarna har för lite tid eller utbildning för att bedöma materialet? 
– Att skolor inte har råd att köpa in läromedel är såklart problematiskt. Men att lärare inte skulle vara väldigt noggranna med vad de använder för kompletterande material i sin undervisning stämmer inte med den bilden jag har av lärare som beställer av oss.  

Kan du förstå lärarfackens oro över att särintressen sätter agendan i undervisningen?
– Nej.

Hur ser du generellt på mängden av sponsrade läromedel från företag och organisationer kopplat till bristande resurser i skolorna? 
– ­­Jag tycker man ska vara noggrann med att inte använda ordet läromedel, om det faktiskt inte är det. Att många företag och organisationer ser det som sitt ansvar och del av uppdrag att ta fram skolmaterial är det den verklighet som råder och något lärare har att förhålla sig till, skriver Elisabeth Grunditz.