Nu utförsäkras långtids­sjuka covid-patienter

En bra dag orkar hon gå ett långsamt varv runt kvarteret. Ändå rusar pulsen. Bara hon sträcker på armen skjuter den i höjden. 

Det berättar Anna, som vill vara anonym, för Arbetet. 

Trots att det gått mer än ett halvår sedan hon blev sjuk med covid-symptom är vardagen fylld av bakslag. 

I våras blev hon sängliggande flera veckor med feber. En obehaglig upplevelse för någon som tidigare varit fullt frisk. 

Anna är en av de som drabbats av långvariga covidsymptom. Tills för några dagar sedan stod hon också på tröskeln till att bli utförsäkrad. Nu ska beslutet utredas igen, så allt är lite ovisst, men mer om det snart. 

I sitt nuvarande arbete har Anna kunnat jobba hemifrån, halvliggandes. Och hon har som tur är en förstående och flexibel arbetsgivare.  

Men trots soffläge och flexibilitet orkar hon bara halvtid. Nyligen fick hon brev från Försäkringskassan att hon inom kort blir av med sin sjukpenning. Då har de första 180 dagarna gått, som är en tydlig gräns i sjukförsäkringens regelverk. 

Hon ställdes då inför två val. Att gå upp till heltid på sitt nuvarande jobb eller skriva in sig som arbetssökande på halvtid hos Arbetsförmedlingen.

Hon var, för att använda Försäkringskassans vokabulär, redo att ta ett normalt förekommande arbete. 

– För mig låter det märkligt. Jag själv har svårt att se vad det skulle kunna vara för jobb. Min läkare som träffar mig regelbundet gör en annan bedömning, att jag inte kan ta ett annat arbete på arbetsmarknaden, säger Anna och tillägger:

– Och jag har ju ett jobb som jag tycker väldigt mycket om och som jag kämpar för att komma tillbaka till på 100 procent. 

Nyligen larmade Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg om att runt 500 personer passerade 180-dagarsgränsen bara i september.

Alltså den gräns då arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden och man riskerar bli av med sin sjukpenning. 

Problemet är att den här sjukdomen har överrumplat hela systemet

Till TT sade han då att regelverket inte medger några undantag för vissa patientgrupper.

– Problemet är att den här sjukdomen har överrumplat hela systemet. Sjukförsäkringen bygger ju på solid läkarvetenskap. Vi lutar oss tungt mot vården och läkarvetenskapen för att kunna navigera rätt. Nu är vi i ett läge där vi har en ny sjukdom där det fortfarande är mycket vi inte vet. Det är ett reellt problem för oss i tillämpningen av sjukförsäkringen, sade Nils Öberg till TT. 

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har tidigare pekat på att det tillfälliga regelverket som gäller till årets slut gör det möjligt för Försäkringskassan att besluta om att personer får behålla sin sjukpenning även efter 180 dagar. 

Men enligt Försäkringskassan gäller inte undantagen för gruppen långtidssjuka. Svenska Covidföreningen, som bildades i somras av långtidssjuka personer, är av samma uppfattning.

Föreningens ordförande Åsa Kristoferson Hedlund framhåller att undantaget snarare gäller patienter vars vård eller rehabilitering försenats på grund av pandemin. 

”För det andra krävs att den försäkrade med stor sannolikhet kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabilitering slutförts. För långtidssjuka i covid-19 saknas såväl prognos som kunskap om behandlingar och dess effekter”, skriver hon i ett mejl till Arbetet. 

För att kunna göra rätt bedömningar efterfrågar Försäkringskassan mer utförliga läkarintyg och ett så kallat försäkringsmedicinskt beslutsstöd för långtidssjuka i covid-19 från Socialstyrelsen.

Detta för att kunna bedöma hur olika symptom påverkar arbetsförmågan. 

Anders Fejer, enhetschef på Socialstyrelsen, uppger för Arbetet att myndigheten ser över om de ska bredda det beslutsstöd som finns för intensivvårdspatienter med covid till att även gälla de långtidssjuka.

Men först inväntar de en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering om långtidssjuka. Den ska vara färdig den 1 december. 

”Kunskapen om covid-19 är ännu begränsad och bedömningen av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning behöver ske utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. Detta är alltid en utgångspunkt men särskilt viktigt i arbetet med en så heterogen patientgrupp som de som haft covid-19 med kvarstående långvariga symtom”, skriver Anders Fejer i ett mejl till Arbetet. 

I väntan på tydligare besked går dagarna. Fler av de som blev sjuka relativt tidigt under pandemin utförsäkras.

Än så länge har fackets juridikbyrå LO-TCO Rättsskydd inte fått in några fall från medlemmar som drabbats, men enhetschefen Robert Sjunnebo tror att sådana ärenden kan dyka upp framöver.

Redan nu är han dock på det klara med att han inte håller med Försäkringskassan om deras problembeskrivning. Det är inte bristen på underlag som är det stora dilemmat.

– Ett normalt besök på en vårdcentral är ungefär 15 minuter. Och på den tiden finns inget utrymme att genomföra de undersökningar och observationer som Försäkringskassan typiskt sett kräver för att man ska kunna få sjukpenning. Då har vi fått en ohållbar situation, säger han. 

Han har samma syn i fallen med långtidssjuka som med andra personer som söker sjukpenning: det ska inte krävas exakta diagnoser, i stället bör det räcka med beskrivningar av hur personen mår och hur det påverkar arbetsförmågan.

Han anser också att de krav som Försäkringskassan ställer på sjukintyg måste anpassas till hur läkarbesöken går till. 

– Det kan inte vara så att kartan får avgöra hur det ska bli – inte terrängen och verkligheten. Covidsjuka är en grupp som hamnar i kläm med det här synsättet. 

En annan av de långtidssjuka är undersköterskan Elisabeth Lindmark. ”Jag är en sån där som alltid har varit i farten”, säger hon om hur hon var innan hon fick misstänkt covid.

Efter att hon blev sjuk i mars tog hon promenader för att rensa lungorna. Efter en halvtimme utomhus gick det bättre att andas och yrseln släppte.

– När beslutet om utförsäkring kom tappade jag allt mer ork och i dag sover jag efter jobbet, är helt slut och orkar inte med den träning jag borde, säger Elisabeth Lindmark. 

Nu klarar hon bara av att jobba halvtid på sitt arbete som undersköterska på äldreboende.

Hennes detaljerade berättelse vittnar om att hon känner att bevisbördan ligger på henne.

Hon uppmanas av Försäkringskassan att söka annat jobb, trots att hon har ett jobb att återgå till.

– De sa att jag kan söka jobb på bibliotek. Men snälla du, sa jag, jag är 61 år och på väg tillbaka till mitt jobb. Och på Arbetsförmedlingen sa de: ”vi kan inte hjälpa dig, du har ett fast jobb och chefen vill ha dig tillbaka, det finns en plan för att återgå och vi har så många arbetslösa bibliotekarier”, säger Elisabeth Lindmark. 

Anna, från början av texten, drömmer om att kunna utföra vardagssysslor. Tvätta, städa, laga mat.

Efter intervjun med Arbetet får hon besked att Försäkringskassan har beslutat att utreda hennes fall ytterligare, efter de kompletteringar de fått in.

Beslutet är uppskjutet i väntan på det. Så nu är det lite osäkert hur det blir. Ett visst hopp har hon. Men efter de här månaderna ser hon brister i välfärdssystemet. 

– Regelverket fungerar inte på nya sjukdomar och behöver ses över. Om man tvingas jobba 100 procent när man knappt kan stå upp och egentligen behöver vård och rehab är någonting fel med vårt gemensamma skyddsnät.