”Svensk skola måste lära av de framgångsrika – oavsett huvud­mannaskap”

Det är genom att få alla att göra ett medvetet skolval och att ge möjlighet för de väl fungerande skolorna att öka kapaciteten som fler kan få en bättre skolgång.

Att som Likvärdighetsutredningen föreslår förbjuda köer och att motarbeta populära skolor för att få fler att gå i impopulära skolor är en återvändsgränd.

Det rimliga vore att köer leder till en diskussion om varför de finns – inte till krav på att de ska förbjudas.

Svensk skola måste lära av de framgångsrika, oavsett huvudmannaskap. 

För att få fler framgångsrika skolor gäller det att som huvudman ta sina problem på allvar och aldrig skylla på eleverna.

Likvärdighetsutredningen däremot riktar fokus mot att försämra för friskolor, försöka styra effekterna av skolvalet, skapa nya myndigheter och styra resursfördelningen

Det är också slutsatsen i Friskolornas riksförbunds rapport ”Skolans verkliga utmaningar” som står i en tydlig kontrast till Likvärdighetsutredningen som har ett närmast ensidigt fokus på elevsammansättningen.

En avgörande förändring i svensk skola är den kraftigt växande andelen elever med utländsk bakgrund. 15 procent av de som lämnade grundskolan i våras var födda utomlands, att jämföra med 9,8 procent 2012.

Självklart är detta en utmaning för skolan och det understryker än mer vikten av att ha höga förväntningar och ett systematiskt arbetssätt.

För det finns ingen automatik i att dessa elever inte ska lyckas i grundskolan. 

Som Skolinspektionen konstaterat brister dock många skolhuvudmän i dag i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Det innebär att de missar de elever som inte hänger med. Det är svårt att förstå att detta inte är fokus i debatten. 

Likvärdighetsutredningen däremot riktar fokus mot att försämra för friskolor, försöka styra effekterna av skolvalet, skapa nya myndigheter och styra resursfördelningen.

Vilken forskning visar att det klarar det kompensatoriska uppdraget?

Forskningen kring vad som kännetecknar framgångsrika skolor är däremot tydlig och väl känd såväl internationellt som nationellt.

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, brukar presentera det som fyra punkter: 1) Ha koll på elevers lärande, 2) säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, 3) fokusera på skolans kunskapsuppdrag och 4) ha höga förväntningar på både elever och lärare.

Det är också här skolans framtida förmåga att kompensera för hemförhållanden på riktigt kommer avgöras.

Som forskaren Maria Jarl konstaterar i sin bakgrundsrapport till den så kallade Jämlikhetskommissionen där hon tydligt pekar på skillnaderna mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor och på bristerna i dagens lärarutbildningar för att klara dagens läraruppdrag.  

Det är vad som händer i klassrummet som gör skillnaden.