I en rad kommentarer om de avbrutna lasförhandlingarna hävdar Centern och Liberalerna att de nu i stället lagvägen ska genomföra lasutredningens förslag om försämringar i arbetsrätten.

I Svenskt Näringslivs tidning Arbetsmarknadsnytt går Centerns arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl så långt som att säga att januariavtalet i annat fall spricker.

Vilket betyder regeringskris som antingen leder till ett nyval eller en kraftlös expeditionsministär fram till nästa ordinarie val.

Inget av alternativen är det minsta lockande för mittenpartierna, speciellt inte för Liberalerna som i opinionsmätning efter opinionsmätning ligger stadigt under riksdagsspärren.

Ett annat alternativ att klara utfästelsen är att Annie Lööf plötsligt trycker Jimmie Åkesson till sitt hjärta och tar Sverigedemokraterna till hjälp för att genomföra lasutredningen.

För att få en majoritet i riksdagen utan regeringens och Vänsterpartiets stöd behövs nämligen ett aktiv stöd från SD.

Men naturligtvis kommer detta inte att ske.

Visserligen är Centerns drift att försämra villkoren för Sveriges arbetare stark. Men är den verkligen så infernaliskt stark att Centern hellre lägger sig platt för radikalhögern än modifierar sitt krav på lasutredningen?

Knappast.

Dessutom är det rent trams att januariavtalet bryts om regeringen inte genomför utredningen.

Enligt januariavtalet skulle utredningen inte rubba balansen mellan parterna. Men många av förslagen rubbar kraftig balansen till arbetsgivarens fördel.

Ska mittenpartierna själva följa januariavtalet måste de alltså först riva ut dessa delar och dumpa dem i riksdagens pappersåtervinning.

Att mittenpartierna inte förstår den svenska modellen är uppenbart.

Det som främst sticker i ögonen hos mittenpartierna har varit fackens ambitioner att inte dela upp arbetare i ett a-lag och ett b-lag.

Centern har pressat på för ökade löneskillnader och lägre ingångslöner, och flera av utredningens förslag har också en sådan effekt.

Men mittenpartierna verkar inte förstå att den svenska modellen, med parter som gör upp utan politisk inblandning, också innebär stora fördelar för svenska företag och svensk ekonomi.

Sverige tillhör de västländer med absolut lägst antal konflikter på arbetsmarknaden. Tack vare partsmodellen har vi skapat ett system som gynnar ekonomins omställning, svensk konkurrenskraft och samtidigt värnat fred på arbetsmarknaden.

Detta kommer naturligtvis att haverera om utredningens förslag blir verklighet.

Vi kommer att bli ett land bland flertalet i Europa, med ständiga konflikter och företag som har svårt att få acceptans för teknisk omställning och som därmed får svårt att klara konkurrensen.

I sin ambition att försämra för Sveriges arbetare utdelar mittenpartierna därmed också ett alexanderhugg mot svenskt företagande.

Mycket av gårdagens kommentarer från Centern och Liberalerna om las-förhandlingarnas sammanbrott kan alltså avfärdas som trams.

Annie Lööf kommer i slutänden inte att agera dörrmatta åt Jimmie Åkesson, vilket är den enda möjligheten att få majoritet utan regeringen stöd.

Och Socialdemokraterna har opinionsmässigt naturligtvis allt att förlora och ingenting att vinna på att driva igenom lasutredningen.

När dimman skingras borde mittenpartierna därför börja se till realia, lyssna på parterna och rensa ut de mest arbetar- och fackföreningsfientliga förslagen ur diskussionen, vare sig det gäller parternas förhandlingar eller politiska beslut.

Men allra först bör de läsa på om den svenska modellens fördelar för svensk ekonomi.