Överlevde nazisternas attacker – nu väntar facken på domen

GREKLAND. Rättegången mot det grekiska partiet Gyllene gryning har kallats den största nazisträttegången sedan andra världskriget.

Efter fem och ett halvt år – och 453 rättegångsdagar – avslutades den nyligen. Dom väntas den 7 oktober.

68 personer står åtalade för att leda eller tillhöra en kriminell organisation. 18 av dem satt i det grekiska parlamentet då rättegången startade i april 2015. 

I åtalet ingår ett mordförsök på fackförbundet Metalls ordförande Sotiris Poulikogiannis och den egyptiske fiskaren Abuzid Embarak, men också mordet på musikern Pavlos Fyssas.

Dåden skedde i arbetarstadsdelar i hamnstaden Pireus. Arbetet åkte dit för att försöka ta reda på varför Gyllene gryning attackerade Metall och försökte mörda dess ordförande.

Två vägar skär genom stadsdelen Perama i Pireus. Den ena omger sluttningarna där Peramas fattiga bostadsområde klättrar uppför berget.

Den andra går längs med skeppsvarven. 

När Gyllene gryning hade som störst stöd var flera hus täckta med graffiti som hyllade det nynazistiska partiet.

I dag, då partiet inte längre sitter i parlamentet, har klottret minskat, men i närheten av den plats där metallarbetarna blev attackerade står dess budskap fortfarande att läsa. 

I en byggbarack inne på Peramavarvet har Metallfacket sitt lokala kontor. Giannis Deligiannis är 62 år och sekreterare i Metallarbetarförbundet som ingår i paraplyorganisationen PAME.

Han har varit på plats sedan klockan halv sex. Varje morgon innan han själv går till sitt jobb inne på varvet finns han tillgänglig för medlemmarna.

Han berättar att torsdagen den 12 september 2013 strax efter klockan elva på kvällen begav sig tjugo av Metalls medlemmar ut för att sätta upp affischer.

De går in i gränderna ovanför Papilavarvet och blir där, femtio meter från polisstationen, omringade av trettio till fyrtio personer från Gyllene gryning.

De frågar specifikt efter Metalls ordförande Sotiris Poulikogiannis. Det ska senare visa sig att han finns med på den dödslista över fackliga ledare som Gyllene gryning upprättat.

I samma sekund som Sotiris Poulikogiannis ger sig till känna kommer slaget med spikklubban. Det träffar i huvudet. För att skydda honom lägger sig de andra över honom.

En bit bort står två poliser och ser på. Efteråt är det flera som tror att det var poliserna som meddelade Gyllene gryning om att de befann sig i området. 

Polisens koppling till nynazistiska Gyllene gryning har kommit upp i flera vittnesmål under rättegången. Även vid mordet på musikern Pavlos Fyssas fanns polis på plats redan före dådet men gjorde inget för att ingripa.

Amnesty international skriver i en rapport från 2014 om polisens koppling till det nationalistiska partiet.

De beskriver hur polis och partimedlemmar samarbetar eller att polisen ”i bästa fall bara ser mellan fingrarna” då medlemmar från Gyllene gryning begår brott.

Polisen gjorde en internutredning för att hitta eventuella kopplingar till partiet. Det visade sig att tio poliser hade en koppling till Gyllene grynings kriminella verksamhet.

Giannis Deligiannis var själv inte med då attacken började, men kom dit strax efteråt för att hjälpa till och ta hand om skadade. Han berättar att nio personer var tvungna att uppsöka sjukhus. 

– För oss började det sommaren 2012 då Gyllene gryning fick 18 platser i parlamentet. Arbetsgivarna, som i många år försökt sänka våra löner, vände sig till dem, säger Giannis Deligiannis.

Via en hemliga källa fick facket veta att Gyllene gryning erbjudits 300 000 euro för att eliminera några av Metalls styrelsemedlemmar.

Partiet skulle också starta ett nytt fackförbund som skulle förse varven med lågavlönad grekisk arbetskraft. 

Advokat Panagiotis Sapountzakis företräder Metallarbetarna och PAME i rättegången mot Gyllene gryning.

Han har försvarat facket i över hundra rättegångar mot arbetsgivarna. 

– Metall är en krävande organisation som jobbar hårt för sina medlemmar, konstaterar han. 

Panagiotis Sapountzakis förklarar att konflikten med arbetsgivarna, som pågått sedan 2008, förvärrades av den ekonomiska krisen då arbetsgivarna
ville sänka lönerna.

När Metall vägrade drog arbetsgivarna facket inför rätta.

– De förlorade rättegångarna och när Gyllene gryning kom in i parlamentet vände de sig till dem för att få hjälp med att sänka lönerna.

Ingen av arbetsgivarna har velat kommentera uppgifterna. Ingen av dem står heller åtalad i rättegången. 

Advokat Stevi Kitsou från Hellenic League for Human Rights bevakar rätte-gången. Hon säger att Pireus är speciellt med sin starka arbetarrörelse.

Men det finns stora ekonomiska intressen och därför försökte Gyllene gryning slå ut flera av PAME:s fackföreningar för att ta kontroll över arbetarna. Nynazisterna verkade i både regeringens och redarnas intressen.

Javied Aslam Arain är ordförande i migrantarbetarnas fackförbund. Från åttonde våningen har han utsikt över Kotziatorget i Aten.

Nu ligger torget öde, men den 19 januari 2013 var det fullt med människor som ville hedra minnet av migrantarbetaren Shehzad Luqman.

Två dagar tidigare hade han knivmördats av anhängare till Gyllene gryning. De dömdes senare för dådet.

– Shehzad Luqman var rädd. Han hade blivit attackerad av fascister flera gånger tidigare på väg till jobbet.

– Tack och lov har rasistattackerna minskat sedan rättegången mot Gyllene gryning inleddes. Före dess var det som om allt var tillåtet och att de kunde göra vad de ville, säger Javied Aslam Arain.

Attackerna bekräftas även av FN:s flyktingsekretariat och flera oberoende människorättsorganisationer som i oktober 2012 varnade för den kraftiga ökningen av rasistiska attacker i Grekland.

Den 8 augusti 2013, en månad före attacken på metallarbetarna, höll Gyllene gryning ett möte inne på varvet. De filmade själva händelsen och lade ut på sin hemsida. 

På filmen säger de att de ska utrota Metall och starta fackföreningen Agios Nikolaos.

– De startade sitt fackförbund och fick provision av arbetsgivarna för de arbetare som de levererade, men de hade aldrig särskilt många medlemmar, säger Giannis Deligiannis.

– Resultatet av attacken mot oss blev att vi stärktes. Säger vi att vi ska samlas så kommer arbetarna direkt och kämpar mot vem det än är som försöker försämra våra liv.

Under sommaren 2020 har det varit stora demonstrationer i Grekland mot det nya lagförslag som parlamentet till slut röstat igenom och som begränsar demonstrationsfriheten.

Bedömare tror att regeringen vet att den har en kris framför sig, som delvis beror på corona, och vill förhindra protester.

Förslaget har kritiserats hårt och reviderats flera gånger och även parlamentets lagråd har dömt ut det som ett hot mot konstitutionen.

Lagen kommer att ge polisen rätt att stoppa samlingar och demonstrationer av säkerhetsskäl utan domstolsbeslut och ingen demonstration får ske utan tillstånd. Arrangörer av gatuprotester ska även hållas ansvariga för eventuella skador som demonstranter orsakar.

Giannis Deligiannis säger att den nya lagen i praktiken hjälper antidemokratiska krafter.

– Vi har redan sett hur nynazister tar sig in i demonstrationer och skapar våldsamheter så att polisen sedan kan gå in och skingra demonstranterna.

– Vi får skulden för Gyllene grynings och polisens provocerande beteende men vi accepterar inte det här och kommer stå tillsammans med arbetarna i denna kamp.