–Det är väldigt viktigt för oss att behålla den traditionella lönemodellen där facket och arbetsgivaren förhandlar om löneökningarna, både centralt och lokalt, säger Sekos ombudsman Helen Thornberg.

Arbetsgivarverket vill, i likhet med tidigare, att chef och medarbetare tillsammans sätter lön. Och att det inte ska finnas några riktlinjer i procent eller kronor för hur mycket lönerna ska höjas. Arbetsgivarna vill ha ett så kallat sifferlöst avtal.

Anna Falck är förhandlingschef på Arbetsgivarverket. Hon anser att det finns goda erfarenheter från andra avtalsområden inom staten när det gäller lönesättningen, där chef och medarbetare kommer överens.

–Vi menar att det även passar Sekos medlemmar. Vi vill använda lönen som styrmedel, för att bland annat påverka prestationen, säger hon.

Helen Thornberg menar att det är helt uteslutet för Seko att gå med på en ny lönemodell som arbetsgivarna vill ha.

Anna Falck vill inte kommentera de krav som Seko lämnat i dag.

–Jag har just fått dem i min hand. Sen är det förstås så att vi har olika uppfattning om bland annat lönesättningen, säger hon.

Arbetsgivarverket har en rad yrkanden om att ta bort olika typer av förmåner, som fri läkarvård och rätt att vara ledig vid flytt.

–Alla dessa krav är desamma som tidigare, säger Helen Thornberg.

Andra viktiga krav för Seko – förutom lönemodellen – är att få förbättringar för de som har olika former av otrygga anställningar, exempelvis allmän visstid.

–Exakt hur vi vill förbättra deras situation har vi inte presenterat för motparten ännu, säger Helen Thornberg. Det får vi återkomma till.

I övrigt för Seko fram de krav som majoriteten av LO:s medlemsförbund ställt sig bakom i det som kallas LO-samordningen. Krav som fastställdes i slutet av 2019, inför den avtalsrörelse som skulle ha ägt rum under våren 2020. På grund av coronapandemin blev den dock framflyttad till hösten, som nu närmar sig med stormsteg.

De samordnade kraven är dels löneökningar på tre procent, dock minst 783 kronor, dels arbetsmiljöavtal med skydd mot bland annat sexuella trakasserier och bättre rehabilitering för sjuka. Arbetsmiljöavtalet är tänkt att täcka in frågor som delvis inte finns reglerade i Arbetsmiljölagen.

LO-förbunden, förutom Kommunal och Pappers, är också överens om att det löneavtal som tecknas inom industrin ska bestämma hur mycket lönerna ska öka på resten av arbetsmarknaden.

Det brukar beskrivas som att industrin bestämmer ”märket”. Industrins avtal löper ut sista oktober. Först därefter kan resten av arbetsmarknaden teckna sina avtal. Statens avtal löper ut den sista november.

Arbetsgivarverket lyfter fram att den pågående pandemin påverkar ekonomin och därmed möjligheterna till löneökningar. Helen Thornberg håller med om att ekonomin påverkats av pandemin.

–Men det är inget som våra medlemmar ska betala genom att avstå löneökningar, säger hon.

Samtidigt konstaterar hon att årets avtalsrörelse inte liknar någon annan. Pandemin har ändrat förutsättningarna på många sätt, tycker hon. Allt känns så osäkert.

–Ingen vet vad som kan hända. Hinner en andra våg av pandemin slå till medan vi sitter och förhandlar? Allt är väldigt annorlunda, säger hon.

Anna Falck delar Helen Thornbergs upplevelse av att årets avtalsrörelse inte liknar någon annan. Bland annat är det nytt att industrin inte är klar med sina förhandlingar innan staten växlar yrkanden.

–Vi förhandlar parallellt, vilket är nytt. Dessutom händer det saker i vår omvärld, på grund av pandemin, som kan påverka avtalen. Det är annorlunda, säger hon.

Seko har 11 000 medlemmar inom staten, fördelade på 100 myndigheter. Kriminalvården är den myndighet där Seko har flest medlemmar. Totalt finns 250 myndigheter. Sekos avtal gäller på alla dessa.