Expert om larmkonflikten: ”Kan handla om avtalsshopping”
I Göteborg glöder det i konflikten om vilket kollektivavtal de anställda på ett larmföretag ska omfattas av. Frågan är om arbetsgivaren ens behöver tillämpa ett annat avtal även om det tecknas, säger Mats Glavå docent i arbetsrätt.
Det stormar återigen om kollektivavtal i Göteborg. Den här gången stavas parterna Elektrikerförbundet, larmföretaget Home Security samt Unionen. Företaget har redan kollektivavtal med Unionen.
Men Elektrikerförbundet hävdar att deras medlemmar på arbetsplatsen inte sysslar med tjänstemannauppgifter, utan är installatörer, arbetare.
Och att situationen är ett exempel på avtalsshopping, det vill säga att en arbetsgivare väljer ett avtal som blir billigare med sämre villkor. Därför har förbundet vidtagit en rad stridsåtgärder.
Ja, det är lite rörigt. Arbetet vände sig till Mats Glavå, docent i arbetsrätt.
Vilka är det som bråkar egentligen?
– Vilka som bråkar egentligen vet jag inte. Men det kan vara så att arbetsgivarna prövar ett case där de försöker vidga tillämpningen av ett tjänstemannaavtal till att även omfatta LO-området.
Förra sommaren kom den nya lagen om begränsad strejkrätt. Hur förhåller sig konflikten till den nya lagen?
– De stridsåtgärder Elektrikerförbundet vidtagit är ju helt okej enligt den nya lagstiftningen. Det som reglerades är att om det finns kollektivavtal på en arbetsplats, får du bara vidta stridsåtgärder om du vill nå ett kollektivavtal. Och det vill ju Elektrikerförbundet.
– Men den intressanta frågan är ju om arbetsgivaren går med på att sluta avtal med Elektrikerförbundet måste den då tillämpa avtalet? Den nya lagstiftningen skapar möjligheter för arbetsgivaren att lura in fackliga organisationer i kollektivavtalsförhållanden som medför fredsplikt. Samtidigt som man som arbetsgivare inte behöver tillämpa avtalet. Då står ju organisationen helt avväpnad.
Så det kan vara fråga om avtalsshopping, som Elektrikerförbundet hävdar?
– Visst, det är vad jag målade ut som risken med den nya lagstiftningen. Konsekvensen är att arbetsgivaren kan sluta avtal med halv- eller helsuspekt organisation, eller en seriös som vill utvidga sitt område och därmed avväpna majoritetsorganisationen på arbetsplatsen.
Så vem avgör?
– Tolkningsfrågan om vilket avtal som ska gälla är inte självklar. Det är bara Arbetsdomstolen som tar ställning i frågan. Då blir det en tolkning av, i det här fallet Unionens avtal, omfattar även de här gubbarna.
Det kom ju ett avgörande från skiljenämnd mellan just Elektrikerförbundet och Unionen 2019, där larminstallatörerna till ”övervägande del” ansågs vara arbetare. Hur påverkar det?
– Skiljenämnderna kan avgöra en organisationstvist men det har ingen betydelse för hur Arbetsdomstolen ska ta ställning till frågan om arbetsgivaren kan tillämpa Unionens avtal på Elektrikerområdet.
Är Unionen oftare inblandad i gränsdragningskonflikter?
– Så kan det vara, jag följer ju bara via medier. Unionen är ju den största fackliga organisation vi har, och vill antagligen gärna bli ännu större.
Pågår fler konflikter just nu som testar den nya lagen?
– Nej, inte direkt. En förklaring kan vara att de gamla avtalen fortfarande gäller. Det kan hända saker framöver när nya kollektivavtal ska slutas.