Hyresgästföreningen i Stockholm larmar. För med coronakrisen har det blivit ännu svårare för unga vuxna att flytta hemifrån och hitta en bostad.

Ännu svårare på en redan mycket snårig och ojämlik bostadsmarknad, ska tilläggas.

Att det byggs för lite, det vet vi redan. Att tillgången till hyresrätter till rimliga hyror är alldeles för liten, vet vi också.

Samtidigt fortsätter bopriserna öka enligt mäklarstatistik, särskilt i storstäderna. 

Man kan undra när de unga vuxnas otrygghet på bostadsmarknaden ska börja tas på allvar.

Visst, det kan låta alarmistiskt. Men vi kan väl börja med att lyssna på dem som drabbas. 

”Jag erbjöds att sova på soffan i vardagsrummet för 8 000 kr. Sovrummet var redan uthyrt till en annan”. I Hyresgästföreningens nya digitala kampanj ”Stoppa bostadskaoset” vittnar en 24-årig man, bland många andra, om den ohållbara bostadsmarknaden.

En 26-årig kvinna beskriver något som är alltför vanligt, om att leva sitt liv i en kappsäck. ”Under de senaste 2 åren har jag flyttat 7 ggr. och håller på att flyttpacka igen för att flytta i nästa vecka”. 

Men otryggheten består i mer än att inte få rota sig. En 28-årig kvinna beskriver vad som händer när maktbalansen på bostadsmarknaden blir allt skevare: ”Fått massor av sexuella meddelanden när jag sökt andrahand via ex. Blocket. Känt mej otrygg med att gå på visningar.”

Hyresgästföreningens rapport som ligger till grund för kampanjen ger en tydlig och kompletterande bild av hur utbrett problemet med unga vuxnas boendesituation är. 

Inte sedan mätningarnas början har en så stor andel av de unga vuxna ofrivilligt bott med sina föräldrar. Hela 33 procent av Stockholms invånare i åldrarna 20-27 år bor fortfarande hemma. 

Dessutom svarar en av fem att de bor i andra hand eller bor som inneboende.

Att det råder en utbredd desperation är tydligt. Hela en av tio av dem som hyr i andra eller tredje hand har någon gång betalat svart för ett hyreskontrakt.

Utbudet på bostäder räcker inte till och den stora bristen gör att boendet ofta blir orimligt dyrt. Så många som en fjärdedel i undersökningen svarar att de har mindre än 3 000 kronor kvar att leva på efter att hyran är betald.

Att hänvisas till bostadsrätter i stället för andrahandsmarknaden är för många unga ännu mer ekonomiskt orealistiskt. 

Hela 420 000 kronor krävs som insats för att kunna ta ett bostadslån i Storstockholm och inte ens de som sparat samtliga barnbidrag under hela uppväxten har en tillräcklig buffert för att köpa en bostad. 

Och detta är ett problem i stora delar av landet. En genomsnittlig 25-29-åring, som tjänar 21 000 kronor enligt SCB, kan endast köpa en etta i 70 av Sveriges 290 kommuner, med en insats på tre månadslöner om de lyder experternas rekommendationer.

Kanske allvarligast är de långsiktiga konsekvenserna av bostadskaoset på ungdomarnas liv. 

I Hyresgästföreningens rapport svarar en tredjedel att läget på bostadsmarknaden får dem att tveka om att skaffa familj och fyra av tio att de är oroliga för att hitta en bostad för framtiden.

Och oron är helt befogad. För när bostadspriserna återigen ökar och när den planerade avregleringen av hyresmarknaden som avtalats i januariavtalet genomförs, finns det inte mycket att se fram emot för svenska ungdomar.

För om inget görs kommer sannolikt bara ännu fler tvingas hyra soffor hos främlingar eller fortsätta bo med sina föräldrar.

Allt i väntan på att kunna bli vuxna och få starta sina liv.