”Gideonsson bör prioritera integrationen”
För att hitta bra vägar framåt behöver LO:s nya ordförande bredda dagordningen och kräva investeringar mot segregationen, skriver Mats Engström, författare och samhällsdebattör.
”Susanna Gideonsson och LO bör satsa på integrationen för att underlätta arbetet med högre organisationsgrad bland utrikesfödda”, skriver debattören.
LO-medlemmarna har burit upp Sverige under pandemin. Undersköterskor, industriarbetare, städare, bussförare, och många andra.
Samtidigt slår krisen särskilt hårt mot arbetare.
Kommunal har med rätta kritiserat bristen på skyddsutrustning i vård och omsorg. Många LO-medlemmar har förlorat jobbet, fler riskerar att göra det.
Det gäller både fast anställda, och de som stått längst från arbetsmarknaden men tidigare fått in en fot i typiska LO-yrken.
Sverige behöver en mer offensiv ekonomisk politik, men regeringen är bunden av samarbetet med Centerpartiet och Liberalerna. Hotet mot anställningstryggheten har blivit ännu tydligare efter utredarens förslag i juni om ändrad arbetsrätt.
Att Sverige inte på kort sikt kan återgå till politiken före 2015 får inte tolkas som att solidariteten med människor på flykt varit fel. Tvärtom behöver alla LO-medlemmar med utomeuropeisk bakgrund känna att ledningen står tydligt på deras sida. Många av dem har stått i frontlinjen i vården och kollektivtrafiken när pandemin härjat som värst
LO har rätt i sin kritik av de borgerliga partierna, men för att bäst värna medlemmarnas intressen inför framtiden behövs också ett mått av egen omprövning.
Hur kunde denna parlamentariska situation uppstå?
Många arbetare har lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. Det finns flera förklaringar till detta, inte minst växande ekonomiska klyftor och en ojämn regional utveckling.
Ändå går det inte att bortse för att brister i flyktingmottagande och integration spelat en stor roll.
Data från valet 2018 gör det tydligt, till exempel i de bruksorter med stort flyktingmottagande där 10 procent eller mer av väljarna gick från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna.
För att hitta bra vägar framåt behöver LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson bredda dagordningen.
Ja, kampen mot ekonomiska klyftor och för rimliga löner är central, men det behövs också tydligare analys om hur bristande integration påverkar LO-medlemmarnas vardag.
Det gäller både för undersköterskan som är orolig för sin sons framtid i en utsatt förort och för metallarbetaren vars barn fick vänta längre för att få en tid hos Folktandvården när många flyktingar kom till bruksorten på kort tid.
Detta behöver LO och förbunden tala om, beskriva brister och föreslå vad som bör göras – liksom fackföreningsrörelsen tidigare gjort i andra frågor som inte är direkt arbetsplatsrelaterade, som jämställdhet i hela samhället och rätten till utbildning för alla.
En viktig utgångspunkt är alla människors lika värde.
Susanna Gideonsson och övriga i den nygamla LO-ledningen saknar inte uppgifter. Att prioritera arbetet för bättre integration är en av de viktigaste strategiska frågorna
Mångfalden är en tillgång för Sverige. Det måste fackföreningar säga högt och klart, inte minst för att motverka negativa effekter av ensidiga politiska budskap kring åtstramad flyktingpolitik.
Att Sverige inte på kort sikt kan återgå till politiken före 2015 får inte tolkas som att solidariteten med människor på flykt varit fel.
Tvärtom behöver alla LO-medlemmar med utomeuropeisk bakgrund känna att ledningen står tydligt på deras sida. Många av dem har stått i frontlinjen i vården och kollektivtrafiken när pandemin härjat som värst.
Fackförbunden och LO har redan gjort stora insatser mot rasism och diskriminering, och det arbetet är centralt även framöver.
LO och förbunden bör också ställa tydligare krav på investeringar mot segregationen och för att den ekonomiska krisen inte ska ställa många nyanlända utanför arbetsmarknaden. I min rapport Mångfald och sammanhållning (Tankesmedjan Tiden) finns mer än 70 förslag om hur en progressiv sådan politik kan se ut.
Trygghet mot brott är en viktig fråga för många arbetare, inte minst för butiksanställda och för utrikesfödda kvinnor i socialt utsatta områden.
LO-ledningen och fackförbunden bör visa ett större engagemang för att samhället ska bryta rekryteringen till kriminalitet bland ungdomar, inte minst genom krav på ordentliga satsningar i goda uppväxtvillkor.
Susanna Gideonsson och övriga i den nygamla LO-ledningen saknar inte uppgifter. Att prioritera arbetet för bättre integration är en av de viktigaste strategiska frågorna.
Det kommer att underlätta arbetet med högre organisationsgrad bland utrikesfödda, och är enda sättet att förändra det parlamentariska läge som håller på att undergräva fundamenten på svensk arbetsmarknad.
