1980: Dubbeljobb vanligt för städerskan

Birgit är 45 år och jobbar skift som städerska på stålverket i Vikmanshyttan. Hon ser glad ut där hon går över fabriksgolvet med hink i ena handen och skurmopp i den andra.

Hon är dubbelarbetande, får vi veta i bildtexten till fotot som publicerades i Expressen i januari 1980. 

Vad består då dubbelarbetet av? Jo, liksom 800 000 kombinerar hon arbetet med att sköta hem och barn. För att hinna med allt jobbar hon nätter, helger och kvällar. 

”Inte gör gubben nåt hemma, inte. Fast han brukar gå ut med barna på lördan. Så att jag får städa”, säger fembarnsmamman. 

Tidningen beskriver det hon utför som en hård och omänsklig uppgift. 

Även om kvinnor alltid har förvärvsarbetat i olika utsträckning skedde en stor förändring mellan 1960- och 1980-talet, då andelen gifta kvinnor på svensk arbetsmarknad gick från runt 20 till 80 procent. Staten drev på.

Under 1970-talet byggdes förskolorna ut kraftigt och 1974 fick män samma villkor för att vara hemma med sina barn som kvinnorna, genom att moderskapspenningen ersattes av föräldrapenningen.

Och året innan bilden togs, 1979, hade Sverige infört lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. 

Männen var snabba med att ta ett visst ansvar för sjuka barn: 1980 (såväl som 2013!) tog de ut 37 procent av vab-dagarna. Däremot använde männen bara 5 procent av föräldraledighetsdagarna vid den här tiden.

Att kombinationen förvärvsarbete och huvudansvar för hemmet var tuff behövs det kanske inte forskning för att inse, men undersökningar har gjorts och visar till exempel risk för högre sjukfrånvaro (Försäkringskassan 2014). 

”Det är inte något annat att göra”, sa Birgit själv om sin situation. 

Källa: TT:s arkiv och Försäkringskassan