ARBETET GRANSKAR. Trafikbullret är öronbedövande på bygget mitt på motorvägen. Bil efter bil viner förbi, betydligt fortare än tillåtna 70 kilometer i timmen. 

– En personbil krockade där borta. Han körde för fort och körde väl in i räcket. Men han klarade sig. Jag hörde att han sprang iväg från platsen, berättar vägarbetaren Stefan Jansson och pekar mot andra änden av vägbygget. 

Han och hans arbetskamrater bygger just nu ett nytt mitträcke på E18 strax norr om Täby. Deras arbetsområde är avskärmat av betongskydd på båda sidor. 

Innanför skydden känner de sig trygga, även om man får hålla koll bakom ryggen och akta sig för att komma för nära kanten, berättar vägarbetaren Hans Folkesson. 

Det värsta han sett som vägarbetare hände på ett bygge i Viggbyholm för några år sedan.  

– Åtta bilar i rad smällde in i varandra. Det kom fem, sex ambulanser men ingen var allvarligt skadad. Annars har jag, peppar, peppar, inte varit med om någon riktig olycka, säger han.

Så ska vägarbetarna vara skyddade

Att ordentliga skydd är på plats och att korrekt skyltning och rätt säkerhetsavstånd används är livsviktigt för personer som Stefan Jansson och Hans Folkesson, som jobbar mitt i vägen där trafik passerar i höga hastigheter. 

Bakom en stor del av Sveriges vägarbeten står statliga Trafikverket. Enligt deras kontrakt med entreprenörerna ska det svida i plånboken för företag som bryter mot regler om arbetsmiljö och trafiksäkerhet. 

När brister upptäcks ska företagen betala viten. 

Och brister upptäcks vid en stor del av de stickprov som utförs av Trafikverkets särskilda arbetsplatskontrollanter. Det är sedan upp till myndighetens projektledare på varje bygge att kräva in viten. 

I de flesta fall sker aldrig det. Det visar en intern revisionsrapport som Arbetet har tagit del av. 

Revisorerna har följt upp 50 av stickprovs-kontrollerna. Alla avslöjade brister som borde ha lett till viten, men i 32 av 50 fall behövde entreprenörerna inte betala något alls enligt revisorerna. 

I tio fall togs vite ut, men i för liten omfattning. Endast åtta entreprenörer krävdes på korrekta viten. 

– Helt galet. Det måste få konsekvenser om man inte följer säkerhetsregler vid vägarbeten, säger Valle Karlsson, ordförande för fackförbundet Seko, när Arbetet visar honom rapporten. 

I bakgrundsmaterialet till revisionsrapporten finns bilder från kontrollerna, bland annat från bygget av en gång- och cykelväg strax söder om Kungälv. 

Där syns tydligt hur arbetare jobbar på vägkanten utan tillräckligt skydd. Trafikverkets kontrollant har noterat fjorton brister på arbetsplatsen. Trots det slapp entreprenören undan vite helt, enligt revisorerna. 

Samma typ av fel går igen i flera av de projekt som sluppit viten.

Seko har länge kritiserat Trafikverket för vägarbetarnas bristande säkerhet. En källa till missnöje är att Trafikverket gör för få kontroller av arbetsmiljön på vägarna. 

– Det är alarmerade i två steg. Dels att det är försvinnande få kontroller, och sedan blir det ännu mer sjukt att när man gör kontroller och hittar fel så får det inga konsekvenser, säger Valle Karlsson om revisorernas rapport. 

Trafikverkets internrevisorer är inne på samma spår. De menar att de få kontrollerna riskerar att påverka säkerhetsarbetet negativt. 

2017 gjordes stickprovskontroller på 7 procent av arbetsplatserna på väg, enligt revisionsrapporten. I dag har vägprojekten blivit fler. Ändå var antalet kontroller förra året betydligt färre än 2017.   

Samtidigt leder som sagt de kontroller som görs ofta inte till rätt viten. 

Enligt revisorerna ökar detta inte bara risken för säkerheten utan även för korruption och brott mot upphandlingsreglerna om alla entreprenörer inte behandlas lika. Revisorerna graderar risken som ”mycket hög”. 

”Behov av att upprätthålla en god relation och ett bra samarbete med entreprenören.” Det är en av de förklaringar som revisorerna har fått av projektledare som inte tagit ut vite.  

– För mig blir det oprofessionellt. Förbinder någon sig att göra saker och sedan inte gör det, då skulle jag inte vara så rädd om relationen. Då är man inte lämplig att utföra jobbet, säger Valle Karlsson om det resonemanget. 

Bristerna är inte en nyhet för Trafikverket. ”Det fuskas, för risken är väldigt liten att jag dyker upp” säger en arbetsplatskontrollant i en rapport som VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, gav ut redan 2016.  

Där ges en bild av att glesa kontroller och tidspress bidrar till att säkerheten prioriteras ned.

Även i den här rapporten påpekas att viten inte tas ut i den omfattning som kontrollerna motiverar – och att en förklaring är projektledarnas nära samarbeten med dem de väntas kräva pengar av. 

En av arbetsplatskontrollanterna som kör runt på Sveriges vägar och inspekterar säkerheten är Joris Van Hoek.

Han var den arbetsplatskontrollant som inspekterade vägprojektet med allra flest brister förra året: Renoveringen av en gång- och cykelbana på Huddingevägen i södra Stockholm. 

När Joris Van Hoek besökte bygget hittade han 30 fel. Särskilt minns han ett betongskydd mot trafiken som placerats precis intill en grop där arbete pågick.  

– Skulle betongblocket bli påkört av en lastbil så studsar det bara iväg. Och då kan det studsa ner i gropen där personal står och jobbar, säger Joris Van Hoek som menar att han regelbundet hittar överraskande grundläggande fel vid arbetsplatskontroller.

– Det är förvånande för oss kontrollanter när man hittar sådana basala fel hos flera stora entreprenörer på marknaden, menar han.  

Projektet är med i revisorernas granskning. Den visar att vite visserligen togs ut, men att summan var för låg.

Joris Van Hoek har själv inga synpunkter på vitesfrågan. Han betonar att han inte vet vilken vitesmodell som använts i just det projektet och vilket belopp som har tagits ut. 

Enligt honom har det de senaste månaderna kommit fler frågor än vanligt om viten från projektledarna och han tycker sig också se ett större fokus på säkerhetsarbetet än tidigare. 

Det han och hans kollegor sysslar med är stickprovskontroller. Den dagliga kontrollen av säkerheten sköts av Trafikverkets projektledare som har direktkontakten med entreprenörerna. 

Joris Van Hoek berättar att han brukar fråga Trafikverkets personal hur många fel de sett själva, efter en inspektion. 

– Det kan bli varierande svar. Det jag känner är att vi ställer höga krav på våra entreprenörer. De ska ha alla utbildningar och alla certifieringar, men vår personal som vi träffar vid stickprovskontroller på plats har inte alltid samma utbildning.  

Han menar att frågan hänger ihop med Trafikverkets sätt att upphandla, så kallad ”funktionsentreprenad”, där myndigheten sätter ramarna och ger entreprenörerna stor frihet att själva planera arbetet.

Det leder till att projektledningen ofta presenteras för nya typer av lösningar som de måste lära sig. Även inom uppföljningen av säkerheten. 

– De får svårt att bevaka en entreprenör med expertkunskap om de själva inte behärskar alla säkerhetsmoment i entreprenaden. 

En rapport som Seko publicerade förra året visar på ökad otrygghet bland medlemmar som arbetar på vägarna. 

Sedan 2009 har andelen som säger att de ibland eller ofta oroar sig på grund av bristande säkerhet ökat från varannan till drygt nio av tio, enligt medlemsundersökningen. 

”En alarmerande hög siffra” skriver rapportförfattarna. 

Även vägarbetaren Hans Folkesson känner då och då oro för den omgivande trafiken, även om han upplever säkerheten som god på sitt bygge. Ett orosmoment är just hemfärden. 

– Man vill ju komma hem också. Här inne är man ganska skyddad men det är de där in- och utpassagerna. 

Hans fru var inte helt nöjd när han började jobba på E18.

– Hon var inte så glad. Motorväg är alltid motorväg.   

Exempel på brister som borde lett till viten

I protokollen från de arbetsplatskontroller som granskats i revisionsrapporten finns bilder på de brister som hittats.
Källa: Trafikverket, intern revisionsrapport

Oskyddad personal

Ombyggnation av väg i Ludvika. Oskyddad personal jobbar i trafikmiljö. Totalt noterades 13 brister vid kontrollen i maj 2018. Enligt revisorerna krävdes inte entreprenören på vite.

Ingen skyddszon

Ombyggnad av gång och cykelväg i södra Stockholm. Det finns inget säkerhetsavstånd mellan betongskyddet och gropen som arbetare jobbar i. En lätt puff av en lastbil kan få betongskyddet att rasa ner på vägarbetarna, enligt inspektören som gjorde kontrollen. Projektet krävdes på ofullständigt vite enligt revisorerna. 

Ingen varselklädd

Motorvägsbygge i Västra Götaland. Personal saknar korrekta varselkläder. Totalt noterades 10 brister vid kontrollen i april förra året. Enligt revisorerna krävdes inte entreprenören på vite.

---

Trafikverkschef: ”Bra att bristerna kommer upp”

Nya uppföljningar och tydligare vites­modeller. Så ska Trafikverket komma åt de brister som revisorerna lyft enligt Ali Sadeghi, chef för myndighetens investeringsverk­samhet. 

Hur fungerar kontrollen av arbetsmiljö och säkerhet i dagsläget
– Väldigt mycket av vår verksamhet bygger på kontroll och uppföljning och jag vill mena att den är stark. Men jag kan ju konstatera utifrån revisionen att vi har brister. Jag är jättepositiv till att de kommer upp, då vet vi vilket område vi behöver förstärka.  

Avvikelser upptäcks i en väldigt stor del av arbetsplatskontrollerna. Hur tolkar du det? 
– Det är självklart inte bra, men å andra sidan är jag jättepositiv till att det kommer upp så vi kan åtgärda brister. Jag är övertygad om att varken mina medarbetare eller våra leverantörer gör något med ont uppsåt. 

Är det ett misslyckande för Trafikverket att så stor del av stickprovskontrollerna visar på brister? 
– Vi handlar upp drift-, underhålls- och investeringsprojekt för 60 miljarder per år. I grund och botten vill jag påstå att vi är en både seriös och professionell upphandlare. Vi sätter alltid arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna högst.  

I revisorernas rapport slås fast att vite inte krävts in i 32 av 50 fall, trots vitesgrundande brister. Ali Sadeghi säger att hans uppföljningar tyder på att vite betalats i något fler fall, men bokförts fel. Men han ifrågasätter inte revisorernas övergripande slutsats om att vitesuttaget brister.  

Han säger att man nu arbetar med att öka arbetsplatskontrollerna och förtydliga vitesmodellen, samt att nya månadsvisa uppföljningar införts på projekten. 

En förklaring till att viten inte tagits ut är, enligt revisorerna, att det varit otydligt för projektledarna vad som ska vitesbeläggas. 

– Det ser vi över nu, säger Ali Sadeghi. 

Projektledare i rapporten säger också att de vill värna relationerna till entreprenörer och därför inte kräver vite och att de väntar sig att pengarna krävs tillbaka i tilläggskostnader om vite tas ut. Vad tycker du om det resonemanget? 
– Jag tycker inte om det.