När arbetarna i Arak, nordvästra Iran, i fjol bestämde sig för att arrangera en protestmarsch hade industribolaget Azarab inte betalat löner på flera månader. 

Nu har 42 av dem dömts till ett års fängelse, en månads straffarbete och 42 piskrapp vardera, rapporterar nyhetsbyrån ILNA. 

ILNA – eller Iranian Labour News Agency – brukar beskrivas som halvofficiell.

Den är knuten till den statligt kontrollerade centralorganisationen Arbetarnas hus och anses stå nära den reformistiska grenen i det iranska parlamentet, enligt Media Landscapes. 

Det framgår inte av ILNA:s rapportering vad rätten ansåg att arbetarna gjort sig skyldiga till, men tidigare har fackliga aktivister bland annat dömts för ”etablissemangsfientlig propaganda” och brott mot ”nationell säkerhet”. 

Domen går att överklaga. 

Missnöjet med Azarab, som tillverkar turbiner och ventiler åt landets petrokemiska industri, fortsatte under hösten 2019.

Efter några veckors strejk stormades fabriken den 20 oktober av kravallpolis som enligt det globala facket IndustriAll använde ”brutalt våld mot en fredlig protest”.

Även den gången gällde striden uteblivna löner. Byggarbetarna krävde även ett återförstatligande av företaget, som de hävdar privatiserades på olaglig grund.

Fakta: Iran

• Iran är sedan den islamiska revolutionen 1979 en teokrati med demokratiska inslag. President och parlament utses genom allmänna val men den ”högste ledaren” – för närvarande ayatolla Ali Khameni – utses av religiösa skriftlärda. Den högste ledaren utses på livstid och kontrollerar bland annat rättsväsendet samt de väpnade styrkorna.

• Har runt 80 miljoner invånare. Omkring 70 procent av befolkningen är under 35 år. 

• Situationen för fackliga aktivister är svår. Oberoende fackföreningar är inte tillåtna och den statliga repressionen är hård. 

• Det ekonomiska läget i landet har försämrats under lång tid, delvis som en följd av amerikanska sanktioner mot bland annat den för statsfinanserna helt avgörande oljeindustrin. 

• För att klara finanserna höjde regimen under hösten 2019 priset på bensin vilket ledde till våldsamma protester i ett fyrtiotal städer.

• Under senare år har mängder av statliga företag privatiserats. Inte sällan har de statliga tillgångarna sålts till långt under marknadspris, vilket skapat stora privata förmögenheter.

Källor: Amnesty, Union to Union