1964: Fröken plats var Arbetsförmedlingens Fröken ur
100 ÅR AV SVENSKA JOBB. Att söka jobb hos Arbetsförmedlingen är inget nytt fenomen. Däremot har myndigheten genomgått stora förändringar.
Året är 1964. De två kvinnorna har gått in på Arbetsförmedlingens kontor på Luntmakargatan i Stockholm för att söka arbete.
Det ser ut som i en tid av social distansering, men kanske speglar bilden i stället att arbetslösheten vid den här tiden bara var någon procent. Eller att det faktiskt, med samma ärende gick att sitta hemma vid radion.
Redan 1902 startades den första Arbetsförmedlingen, i Helsingborg. 1940 blir verksamheten statlig och länsarbetsnämnder inrättas.
1948 får vi Arbetsmarknadsstyrelsen med det övergripande ansvaret för Arbetsmarknadsverket. Och från 1951 finns det statistik som visar att Arbetsförmedlingarna förmedlade cirka 1,2 miljoner jobb.
Sedan dess har uppgifterna varierat för den statliga byrån.
Att vara med i förändringar och byta kläder efter förhållanden, är vad den gör bäst, om vi ska tro AF:s egen film om sin historia: ”Ett nytt uppdrag läggs i vårt knä – och vi löser det. Och det ska vi vara stolta över.”
De senare åren har tongångarna dock varit lite bistrare kring Arbetsförmedlingen. Effektiviteten ifrågasätts. Kontor läggs ner. Och behöver uppdraget verkligen innehålla jobbförmedling?
Nej, det kan privata aktörer sköta. Efter Januariavtalet ska fokus i stället ligga på att bedöma arbetssökandes behov av stöd och insatser.
Men den stora reformeringen av Arbetsförmedlingen har ännu inte sjösatts. Och i coronapandemins spår ökar strömmen av arbetslösa.
Hur gick det för de två kvinnorna på bilden? Vi vet inte. Fotografen Ulf Simonsson gick helt enkelt förbi och tog en bild.
Det vi vet är att året innan kom den första upplagan av tidningen Platsjournalen, med vissa journalistiska texter och med platsannonser där arbetsgivaren var anonym, liksom med specialeditioner för bland annat lärare, läkare och sjöfolk.
Dessutom fanns ”Fröken plats”, en telefonlinje som man i likhet med ”Fröken ur” kunde ringa för att, i stället för tidsangivelser, få lokala vikariat i storstäder upplästa.
Dit ringde främst hemmafruar. Och så det här med radion då: På onsdagar kunde man också bänka sig framför Fröken plats, ett mycket avlyssnat program på P1.
Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
100 år av svenska jobb
Följ med Arbetet genom hundra år av svenskt arbetsliv. Genom fotografier från de olika årtiondena berättar vi historien om ett Sverige i utveckling: från barnarbete till högteknologi, från klasskamp till klimatkamp, eller för att ta det kanske mest aktuella exemplet – från spanska sjukan till covid-19.
Se fler bilder i Arbetets serie på 100 år av svenska jobb som publiceras under ett par veckor.