1918: Spanska sjukan stängde Sverige
100 ÅR AV SVENSKA JOBB. Sverige har tidigare upplevt att samhället stängts ned på grund av epidemier. 1918 öppnade bland annat det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i Östersund. Vårdpersonalen tvingades arbeta under primitiva förhållanden.
Det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Gamla läroverkets gymnastiksal, hösten 1918. I vit rock Karl Otto Larsson.
Skolor stängde. Folksamlingar undveks. Biografer och teatrar slog igen eller spred ut publiken glest i salongen. Scouter levererade mat hem till sjuka. Och lokaler byggdes om till fältsjukhus, med sängar i långa rader.
Så sent som för ett halvår sedan kändes det här fotot från Östersund 1918 som något som tillhörde en avlägsen dåtid – även om forskare ständigt varnat för att en ny pandemi kan komma.
Men under våren har det förmodligen undgått få att ”spanska sjukan” är den våldsamma epidemi som närmast har kunnat jämföras med det nya coronaviruset.
Det handlade redan då om försök till social distansering – hundra år innan ordet kom på allas läppar. Och om 37 000 döda i landet – och ett jordklot som förlorade 2,5 procent av sin befolkning.
I Östersund bröt ”spanskan” först ut på regementet A4 och senare på I5.
I det Gamla läroverkets gymnastiksal upprättades ett provisoriskt sjukhus där doktor Karl Otto Larsson, här i vit rock mellan sängarna, tillsammans med övrig inkallad personal fick göra vad han kunde för att rädda stadens hårt drabbade invånare.
100 år av svenska jobb
Följ med Arbetet genom hundra år av svenskt arbetsliv. Genom fotografier från de olika årtiondena berättar vi historien om ett Sverige i utveckling: från barnarbete till högteknologi, från klasskamp till klimatkamp, eller för att ta det kanske mest aktuella exemplet – från spanska sjukan till covid-19.
Se fler bilder i Arbetets serie på 100 år av svenska jobb som publiceras under ett par veckor.
