Att gå ett yrkesprogram på gymnasiet leder snabbare till jobb och bättre inkomster för unga vuxna än att gå ett högskoleförberedande program. Det visar två forskare i en ny studie, som landar i att fler borde söka till yrkesprogrammen.

Forskarna Jonas Olofsson och Martin Kvist har tittat på hur det gått för nästan 50 000 elever som gick i årskurs sex i grundskolan 2008. Nio av tio som valde ett yrkesprogram hade jobb tio år senare.

De tjänade 18 procent mer än de som valt ett högskoleförberedande program, men som inte fortsatt plugga på högskola. De hade också mer stabila anställningar och jobb med mer kvalificerad karaktär.

Kvinnorna tjänade dock 20 procent mindre än männen och personer med utländsk bakgrund hade både lägre inkomster och lägre sysselsättningsgrad.

Forskarna föreslår att könsnormerna vid val av utbildning ska brytas och att flera branscher måste bli bättre på att ta vara på de utbildade med utländsk bakgrund.

Det är kloka råd. Bristen på yrkesutbildade är stor. Det saknas enligt Arbetsförmedlingen golvläggare, kockar, svetsare, fordonsmekaniker, elektriker, VVS-montörer, murare, undersköterskor med mera.

Regeringen räknar med att det behövs 136 000 nya undersköterskor till 2026 om vården och omsorgen ska klara sig.

LO-yrkena står sig bra i konkurrensen på arbetsmarknaden. Det är klassiska jobb, som visserligen påverkas av konjunkturen, men som inte kommer att försvinna helt.

Nya hus ska byggas och gamla renoveras. Mat ska lagas och serveras. Bilar ska servas och bussar köras. Sjuka och äldre ska vårdas och ses om. 

Det handlar därför i många fall om framtidsjobb, opåverkade av digitalisering och globalisering. Jobben ska utföras fysiskt och på en bestämd geografisk plats. Yrkesutbildningarna borde därför locka fler än de gör.

Intresset har dock dalat rejält och ansvarig för det är förre utbildningsministern Jan Björklund (L).

När alliansregeringen tillträdde gick 35 procent av landets gymnasister på ett yrkesprogram. 2016 hade antalet sjunkit till 23 procent. 

Björklunds stora misstag var att ta bort behörigheten till högskolan för yrkesprogrammen. Han slog igen dörren i ansiktet på ungdomarna som ville ha den öppen. 

Hans resonemang om att de inte behövde läsa teoretiska ämnen var dessutom galet. En maskinoperatör eller en fordonsmekaniker i dag behöver goda kunskaper i såväl matematik som engelska.

Regeringen Löfven gjorde ett försök att ändra på det och ge alla gymnasielinjer högskolebehörighet i början av 2018, men Alliansen röstade nej till förslaget. Björklund ville fortfarande skicka yrkeseleverna in i en återvändsgränd.

Livslångt lärande stod inte högt i kurs hos Björklund. Möjligheten att läsa vidare måste finnas i alla yrken. Chansen att byta karriär ska också finnas där.

Ett annat sätt att få fler att välja yrkesprogrammen vore att se till att arbetsmiljön och villkoren är så bra att byggjobbarna och undersköterskorna orkar jobba kvar till pensionsåldern.

Det är tyvärr inte fallet i dag för alldeles för många, när tunga lyft och stressen tär på både kropp och själ.