”Rädda den livsviktiga sjöfarten ur coronakrisen”
Utan ett snabbt politiskt agerande äventyrars den svenskflaggade handelsflottan, arbetstillfällen i industrin och varuförsörjningen till Sverige, skriver Kenny Reinhold, Seko sjöfolk.
Det är sjöfarten som håller Sverige över vattenytan, men nu håller den på att drunkna.
Räddningsinsatser har gjorts, men det krävs mer. Det kostar inte mycket, men är avgörande för att upprätthålla samhällsviktiga transporter av varor och passagerare i en tid av kris som denna. Det finns goda exempel på hur regering och riksdag agerat i våra nordiska grannländer.
Den svenska sjöfartsbranschen har gemensamt lagt förslag om ett breddat sjöfartsstöd och reducerade avgifter. Ansvariga svenska politiker har nickat och sagt bra, men ännu har de inte agerat.
Det är dags att gå från ord till handling.
De kortsiktiga konsekvenserna av Covid-19-virusets framfart över världen är dramatiska. På det individuella planet är de i många fall mer än så – de är katastrofala!
Vid sidan av konsekvenser för liv och hälsa ser vi att samhällsekonomin är i fritt fall med permitteringar och uppsägningar i en omfattning som saknar motstycke i historien som följd.
Siffrorna ökar timme för timme och enligt Tillväxtverket är nu över 3 00 000 personer permitterade. Inom sjöfarten ser vi att minst 4 500 permitterats, varslats eller sagts upp och utan skyndsamt och resolut agerande kommer det att bli fler, många fler.
När efterfrågan från passagerare i praktiken eliminerats samtidigt som vi nu ser vikande efterfrågan på frakt blir följden att även samhällskritiska, och definitivt industrikritiska, transporter drabbas.
Regeringens och riksdagens brist på snabbt agerande äventyrar inte bara den svenskflaggade handelsflottan utan vad värre är arbetstillfällen i industrin och varuförsörjningen till Sverige
Fartyg tvingas ur drift för att minska kostnaderna.
Följden blir inte minst att industrins viktiga logistiska möjligheter begränsas varvid verksamheten går sämre och än fler personer drabbas direkt och indirekt.
Spiralen har en tydligt nedåtgående trend. Dessvärre riskerar situationen att förvärras ytterligare till följd av bristfälligt agerande från regeringen och riksdagens sida.
Det behövs politisk handling. Alternativet, att inte vidta tillräckliga åtgärder, blir mycket, mycket dyrt. De insatser man gör nu är en investering – en investering för hälsa, för arbetstillfällen, för välfärd och för framtid.
Transportsektorn, och i synnerhet den hållbarhetssträvande sjöfarten som transporterar närmare 90 procent av varorna och binder samman internationell handel och resande till gagn för svensk industri och för svensk välfärd, behöver politisk handlingskraft.
Vi har vid flertal tillfällen sedan coronans utbrott uppmanat ansvariga politiker i regeringen samt alla partier i riksdagen att genomföra några enkla åtgärder för att rädda den svenska sjöfarten. Ännu har inget gjorts.
Det är nu dags att:
- Bredda sjöfartsstödet enligt det förslag som Delegationen för Sjöfartsstöd vid Trafikverket tagit fram och en enig bransch ställt sig bakom. Förslaget har ingen budgetpåverkan.
- Reducera offentliga avgifter inom sjöfarten som hämmar näringslivets konkurrenskraft. Viktigast är den farledsavgift Sjöfartsverket tar ut. Sverige hör till de mycket få länder som tar ut denna typ av avgifter och Finland beslutar i dagarna att ta bort sina under krisen något som även Estland nyligen gjort.
Det har fattats flera positiva beslut från regering och myndigheter för att minska effekterna på sjöfarten av covid-19. Men dessa insatser räcker inte.
Samtidigt som vi ser krisen i färjesektorn kan vi konstatera att besluten i länder runt omkring, som vi handlar med och som industrin konkurrerar med, går betydligt fortare och mer kraftfullt framåt. Dessutom från ett bättre utgångsläge.
Danmark och Norge är sjöfartsnationer av rang varifrån Sverige har mycket att lära. Finland och Estland förbättrar sjöfartens och industrins möjligheter att överbrygga krisen och rusta sig för vändningen.
Man gör det just genom att bevilja transportstöd, borttagande av farledsavgifterna som sjöfarten betalar för nyttjandet av vattnet som infrastruktur, men också genom att staten i Estland står för 75 procent av hamnavgifterna.
Regeringens och riksdagens brist på snabbt agerande äventyrar inte bara den svenskflaggade handelsflottan utan vad värre är arbetstillfällen i industrin och varuförsörjningen till Sverige.
Det riskerar att leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt då svensk industri står sämre rustad för tiden efter den akuta krisen.
Gör något nu!