”Varför straffar samhället ensamstående mammor och deras barn?”
Regeringen måstet anpassa samhällets regler och system efter hur samhället ser ut. Fler kompensatoriska åtgärder behövs för ensamstående mammor, skriver Elin Sundin, ordförande föreningen Enastående mammor.
Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att minska de ekonomiska skadeeffekterna av Coronapandemin.
Senast igår berättade Socialförsäkringsministern exempelvis om tillfälligt höjt barnbidrag. Det är ett viktigt steg på vägen just nu för minskad ekonomisk utsatthet.
Men om det dröjer för ekonomins hjul att snurra saknas tydliga reformförslag för de cirka 300 000 ensamstående mammorna med barn i Sverige.
Många har en relativt god ekonomi. Men en stor andel lever också i relativ fattigdom, något som kommer öka om den här krisen följer 90- talskrisens mönster.
Ensamstående mammor är en av de mest socialt utsatta grupperna i samhället. Det är dags att regeringen nu vidtar fler familjepolitiska åtgärder och ser över möjligheten till omställning på arbetsmarknaden för att inte riskera långvarig arbetslöshet och ekonomisk ofrihet.
Det är inte kvinnors fel att hushållsinkomsten halveras när två föräldrar separerar. Det är inte heller kvinnors fel att bostäder är dyra.
Det är inte kvinnornas fel att medföräldern många gånger tar ett minimalt ansvar för omsorgen och försörjningen av barnen efter separationen eller har utsatt kvinnan för våld och förtryck vilket skapar långvarig psykisk ohälsa.
Majoriteten av de kvinnor som lämnat en dålig relation är snarare handlingskraftiga och ser till sina barns bästa.
Att separera är en styrka och möjlighet. Att stanna kvar är inget alternativ.
Men samhällets nuvarande regler och system straffar kvinnor som inte lever tillsammans med en medförälder.
Det behöver inte vara så.
I en forskningstext från 2013 skriver Åsa Lundqvist, Professor på sociologiska institutionen vid Lunds Universitet, om finanskrisen 2008 och dess konsekvenser för de ensamma mammorna.
2010 hade ensamstående hushåll halkat efter i inkomststandard. I jämförelse mellan ensamstående hushåll och hushåll med två inkomster hade hushållen med två inkomster fått det bättre.
Det är dags för regeringen att omedelbart se över vilka ytterligare kompensatoriska åtgärder som behövs för ensamstående mammor. Det är dags att anpassa samhällets regler och system efter hur samhället faktiskt ser ut i dag
Detta beror på två faktorer. Reallönerna ökade efter skatt på grund av jobbskatteavdraget och de familjepolitiska stöden missgynnade de ensamstående familjerna.
Under 1990- talet sjönk ensamstående föräldrars inkomststandard mer och varade under en längre period än för den övriga befolkningen.
Situationen för ensamstående mammor med små inkomster har förvärrats över tid.
Samtidigt ökar antalet ensamstående mammor med enskilt vårdnadsansvar medan familjepolitiken knappt har förändrats.
Rädda Barnen har i årliga rapporter berättat om ökande barnfattigdom. Inga barn ska behöva växa upp i fattigdom.
Det är dags för regeringen att omedelbart se över vilka ytterligare kompensatoriska åtgärder som behövs för ensamstående mammor. Det är dags att anpassa samhällets regler och system efter hur samhället faktiskt ser ut i dag.
Att vidareutbilda eller skola om sig är otänkbart för många ensamstående mammor. Särskilt för de som har omsorgs- och försörjningsansvar för barn på heltid.
Det är dags att regeringen nu vidtar flera familjepolitiska åtgärder och ser över möjligheten till omställning på arbetsmarknaden för att inte riskera långvarig arbetslöshet och ekonomisk ofrihet
Enbart studiestöd och studielån räcker inte för att försörja sig själv och barnen.
Därför kräver vi att regeringen omedelbart ser över omställningsstöd som gynnar ensamstående mammor. Staten behöver satsa på kompensatorisk arbetsmarknads- och utbildningspolitik för att tiden efter pandemin ska genomsyras av social tillväxt.
Möjliggör därför för att familjepolitiska stöd verkar ihop med stöd från CSN. Kanske kan en särskild kvot tillsättas för barnfamiljer med enbart en hushållsinkomst.
Det är inte meningen att en hel generation barn och deras mammor ska leva på existensminimum och riskera långtidsarbetslöshet. Det är inte rimligt att man enkom på grund av sitt civilstånd som ensamstående mamma blir straffad för att inte leva i en kärnfamilj med två hushållsinkomster.
Samhällets förändras och ensamstående mammor har ett perspektiv som sällan syns i den offentliga debatten eftersom vi i århundraden utgått från kärnfamiljen.
Investera i de ensamstående mammorna och deras barn. Alla har rätt till ett liv i ekonomisk frihet.