”Kritiska LO-fack drev igenom sin las-linje”
LO:s representantskap får nu ta ställning till förhandlingsläget i las-frågan. Det kan resultera i att LO hoppar av förhandlingarna eller i en ”omstart”. Men svårt att tro att Svenskt Näringsliv skulle gå med på att börja om, skriver Arbetets avtalsexpert Mårten Nilsson i en analys.
1. Vad gäller frågan?
De många otrygga anställningarna är ett dilemma för facket. Hösten 2017 begärde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv om anställningsskyddet för att komma åt problemet.
De förhandlingarna gick först trögt. Men de kom i ett nytt läge i och med januariavtalet 2019.
Avtalet säger att arbetsgivarna ska få mer makt att bestämma vilka anställda de vill behålla och vilka som ska bort. Regeringens utredare lägger snart fram lagförslag om detta.
Förslagen ska genomföras om inte fack och arbetsgivare kommer överens om någonting liknande på egen hand. LO har därför förhandlat under press.
LO:s förhandlare har öppnat för orimligt stora eftergifter, anser fem av LO-förbunden. De hävdar också att LO-ledningen har mörkat hur förhandlingarna går. Deras motioner till LO-kongressen är mycket skarpt formulerade och visar att deras förtroende för den nuvarande LO-ledningen är skadat.
2. Vad händer nu?
Svaren på motionerna visar att de fem förbunden lyckats driva igenom stora delar av sin linje i LO:s styrelse (som består av en representant från vardera LO:s 14 förbund). LO:s representantskap ska kallas in för att ta ställning till förhandlingsläget på nytt.
Det kan resultera i att LO hoppar av förhandlingarna. Eller i en ”omstart” av förhandlingarna, där LO ställer som villkor att fast anställda också i fortsättningen bara ska få sägas upp när det finns ”saklig grund”.
Men det är svårt att se varför Svenskt Näringsliv skulle acceptera en sådan ”omstart”, och backa från mycket av det som parterna diskuterat under lång tid.
I Svenskt Näringsliv kommer röster att höjas för att skippa förhandlingarna, och ta de fördelar som politikerna vill ge arbetsgivarna.
3. Vad blir följderna på sikt?
Politikerna vill alltså öka arbetsgivarnas frihet att säga upp, och det är svårt att se varför Svenskt Näringsliv skulle gå med på en förhandlingslösning som inte går i samma riktning.
Men kanske kan de se en uppgörelse med LO och PTK som mer stabil än en politisk lösning, och vara redo att ”betala” genom att ge de anställda mer kompetensutveckling.
Både en politisk och en förhandlad lösning hotar att försvaga det lokala facket. Om företagen inte längre är bundna av regeln ”sist in, först ut”, så har facket inget att sätta emot i förhandlingar om uppsägningar.
Och har facket inget inflytande, så kommer de anställda på många arbetsplatser – inte minst tjänstemän – att fråga sig varför de ens ska bilda en fackklubb.
