Allt fler får nej på sina ansökningar om sjukpenning. Det gäller även dem som redan är sjukskrivna och ansöker om en förlängning. År 2014 fick 1,2 procent avslag i de fallen. Fem år senare, 2019, var andelen 7,1 procent.

Riksrevisionen har nu tittat på vad som händer med dem som får avslag och har hittat en del som oroar myndigheten.

Bland annat visar det sig att sju av tio återgår till sitt gamla jobb efter ett avslag. Det anses i sig positivt, enligt Daniel Melén, som har varit projektledare för rapporten.

Men många av dem som nekas sjukpenning väljer att gå tillbaka till jobbet på deltid, utan ersättning från Försäkringskassan för den saknade arbetstiden.

– Ur ett samhällsperspektiv är det problematiskt när en person bedöms ha 100 procent arbetsförmåga, men endast utnyttjar 75 procent av det arbetsutbudet genom att återgå till befintligt arbete på deltid.

Han pratar om ett typfall där en person har kommit tillbaka till jobbet på 75 procent. När man då ansöker som sjukpenning för resterande tid så bedömer Försäkringskassan att man har 100 procents arbetsförmåga i ett annat arbete. 

– Då kanske många tycker att det är enklare att gå tillbaka till sitt tidigare jobb på 75 procent än att utsätta sig för osäkerheten att bli helt utan jobb och börja söka nytt. Då får vi inte riktigt utnyttjat de där 25 procenten som Försäkringskassan bedömer finns, säger Daniel Melén.

Granskningen visar också att närmare en tredjedel av alla som fått avslag på sjukpenning blir sjukskrivna igen inom ett år. Något Daniel Melén delvis kan förklaras med att många gör ett försök att gå tillbaka till jobbet, men helt enkelt inte klarar av det.

– Orsaken till det kan vara att man skyndat tillbaka till arbetet snabbare än vad man egentligen klarar i befintligt arbete. Kanske på grund av avslaget.

Ytterligare ett problem som Riksrevisionen uppmärksammar är brister i informationen till dem som efter ett avslag skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Det handlar om ungefär en tredjedel av fallen. Av dem skriver en av tio in sig som arbetssökande med förhinder, vilket innebär att man inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Det innebär problem, dels för att man inte får någon hjälp av Arbetsförmedlingen, dels för att man kan bli av med sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

– Det innebär att om de återvänder till en ny sjukskrivning ett halvår senare så kan de bli utan ersättning, säger Daniel Melén.

Här anser Riksrevisionen att såväl Försäkringskassan som Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att informera om konsekvenserna och försäkra sig om att individen verkligen tagit till sig av informationen.

– Vi gör tolkningen, utan att ha gjort intervjuer med de här personerna, att de inte alltid vet om att deras SGI inte skyddas. Utan de tror ofta att de är inskrivna i trygghet på Arbetsförmedlingen.