Vi har de senaste dagarna läst olika debattinlägg från borgerligheten. Det talas om att ”socialismen gror vid sidan om corona” och vissa partier vill få oss att tro att det är invandrarnas fel att det virus som finns i hela världen även finns i Sverige.

Förvisso kommer viruset från Kina, men reste till Sverige tillsammans med medelklassen på väg hem från Italiens alptoppar.

De personer som bor trångbott eller som arbetar i kollektivtrafiken, på sjukhus eller den kommunala omsorgen är inte samma personer som reser på semester varje sportlov.

Men vi förlåter borgerligheten, för vi ser att de är rädda. Och det har de all anledning att vara.

I början av 1900-talet hade fackföreningsrörelsen fått kraft. Arbetare gick ihop och ställde krav på arbetsgivare, startade sjukförsäkringskassor och stöd för arbetslösa.

De bildade ett parti som arbetare själva röstade på, och drev igenom reformer i riksdagen.

Alla följde parollen ”av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. Det system vi har i dag, en offentlig sektor och allmän sjukvård som finansieras av skattepengar, gör att ”var och en efter behov” fortfarande gäller. 

I borgerlighetens Sverige hade det istället varit ”till var och en efter ekonomisk möjlighet”.

“Efter behov” är att sjukvårdspersonal, kommunal omsorgspersonal och busschaufförer testas först för covid-19 och antikropp-testerna när de kommer igång. De kan då fortsätta driva samhället, utan att smittas men också utan att smitta.

Det enda som kommer sjunka är individualismen och övertron på att marknaden kan hjälpa oss ur en kris på ett rättvist sätt, utan hjälp av en solidarisk fördelningspolitik

HBT-S

I borgerlighetens värld går testerna till den som kan betala, och resultatet hade använts för annat än samhällets behov.

Det är även sjukvård för dem som kan betala på egna kliniker, där prioriteringar inte handlar om vem som behöver vården bäst. Kanske hade det funnits oanvända respiratorer på kliniker medan liv fick ställas mot liv på en annan?

Inte sedan 1900-talets början har väl borgerligheten haft anledning att vara så här oroliga.

För ja; socialism gror i kanten av corona.

Stärkt a-kassa, stöd till företagare, slopad karensdag, läkemedelslager, sjukvård efter behov och att vi är starka tillsammans med alla våra skattepengar på samma ställe är vad människor i kris vill ha. 

Det som skyddar oss människor när hotet kommer utifrån, det är gemenskap.

Solidaritet. Att göra saker tillsammans. Demokratisk socialism. 

Vi kommer lotsa det här skeppet ut ur farliga vatten, lugnt och stabilt med Stefan Löven som kapten.

Det enda som kommer sjunka är individualismen och övertron på att marknaden kan hjälpa oss ur en kris på ett rättvist sätt, utan hjälp av en solidarisk fördelningspolitik.