”Förbättra eller avveckla dagens a-kassa!”

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har havererat. Det är i dag en dyr och otrygg försäkring för löntagarna, samtidigt som staten dränerar försäkringen på mångmiljardbelopp årligen.

Smärtgränsen har passerats. Fackförbundet Forena har därför tagit fram ett reformpaket för en ny trygg arbetslöshetsförsäkring, som presenteras i dag.  

De flesta socialförsäkringarna är obligatoriska för alla och administreras av staten, men inte arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan).

Den består dels av ett obligatoriskt grundbelopp, dels av en frivillig inkomstbortfallsförsäkring som kräver medlemskap hos en arbetslöshetskassa, varav de flesta har en facklig koppling. 

Försäkringen finansierar både arbetsgivaravgifter och medlemsavgifter som kassorna tar ut. Organisationsformen av a-kassan, som kallas för Gent-modellen, var fram till början av 2000-talet en oslagbar konstruktion för att både trygga individen vid arbetslöshet och främja en hög facklig organisationsgrad, som är en av grundpelarna för den svenska modellen.

År 2007 förändrades detta när villkoren i a-kassan skärptes, ersättningen sänktes och medlemsavgifterna höjdes kraftigt.

Överskottet från a-kassan till statskassan ökade rejält till mellan 3–24 miljarder kronor årligen, medan tryggheten urholkades. 

Sedan 2007 har andelen arbetslösa med a-kassa minskat från 79 till 29 procent. Och andelen arbetslösa med en a-kassa på 80 procent av tidigare lön har under samma tid minskat från 75 till 27 procent.

Övriga är hänvisade till kommunernas socialtjänst och anhöriga för att klara sin ekonomi. 

Om respektive facklig centralorganisation har en egen a-kassa skulle månadskostnaden uppgå till mellan 690 och 550 kronor, vilket är en halvering jämfört med dagens kostnad

Försämringen av a-kassan har även sänkt den fackliga organisationsgraden.

Under åren 2006 – 2018 sjönk andelen fackliga medlemmar bland löntagare från 77 till 67 procent. Andelen sänktes kraftigast bland arbetare, från 77 till 59 procent och från 77 till 72 bland tjänstemän.  

Givetvis ska facket rekrytera medlemmar på egna meriter genom att vara relevanta för alla på arbetsmarknaden, men kopplingen mellan organisationsgrad och utformningen av a-kassan kan inte underskattas.

Samtidigt måste värdet av en trygg a-kassa vägas mot risken att drivkrafterna för att komma tillbaka i arbete kan försvagas.

Utifrån dessa premisser har Forena tagit fram två reformförslag för framtidens a-kassa i rapporten ”En ny a-kassa för en ny tid”. 

Det ena förslaget bygger vidare på dagens a-kassa medan det andra förslaget är ett idéutkast för en mer omfattade förändring där den lagstadgade frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen slopas.

Reformförslag 1: Ska fler omfattas av a-kassan och få en trygg ersättning krävs tre förbättringar. För det första bör ersättningen höjas från 910 till 1 100 kronor under de första 100 dagarna, dock högst 80 procent av tidigare inkomst.

Från och med dag 101 till dag 300 sänks ersättningen till 760 kronor, dock högst 75 procent av tidigare inkomst. Grundbeloppet knyts till lägstanivån i sjukersättning, vilket höjer ersättningen från 365 till 453 kronor.

För det andra bör samtliga ersättningar indexeras. För det tredje kan arbetsvillkoret sänkas från tolv till sex månader. 

Reformförslag 2: Överskottet från a-kassan beror på att löntagarna betalar dyrt för en dålig försäkring. Forena har räknat på en lösning där staten endast finansierar ett grundbelopp på 453 kronor per dag, medan den lagstadgade inkomstbortfallsförsäkringen slopas.

I stället får löntagarna teckna inkomstförsäkringsskyddet hos självständiga a-kassor. Om respektive facklig centralorganisation har en egen a-kassa skulle månadskostnaden uppgå till mellan 690 och 550 kronor, vilket är en halvering jämfört med dagens kostnad.

Båda förslagen förbättrar skyddet vid arbetslöshet. Samtidigt sänks kommunernas socialtjänstkostnader. Dessutom skapas stabila ekonomiska ramar för de arbetslöshetsförmåner som arbetsmarknadens parter tar ansvar för.

Härigenom stärks den svenska modellens förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Vilka riksdagspartier gör oss sällskap?