Biblioteksdöden extrem i nedskärningarnas spår
Privatiseringar och nedskärningar har skapat en svensk biblioteksdöd av fatala proportioner. Det är tvärs emot utvecklingen i våra nordiska grannländer där biblioteken vårdas, skriver Arbetets ledarskribent.
Sveriges Författarförbund har startat en kampanj för att rädda de svenska folkbiblioteken. Det är tyvärr en nödvändig kampanj och en strid som måste tas.
Folkbiblioteken har mäktiga fiender som hotar det författarförbundet kallar demokratins offentliga skattkammare.Utvecklingen är dyster.
På 25 år har en dryg fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer lagts ner. Besparingar i kommunerna tvingar tre av tio bibliotek att skära ner i år.
I Stockholms stadsbibliotek har 20 tjänster som bibliotekarier försvunnit i den senaste bantningen i fjol. Nyinköpen minskar och det internationella biblioteket stympas.
”Barn, nyanlända och äldre påverkas mest”, säger bibliotekarien Einar Ehn-Briem till DN.Skillnaden mot hur det ser ut i Köpenhamn och Oslo är stor.
Huvudbiblioteket ”Den svarta diamanten” i hamninloppet i den danska huvudstaden skiner som en symbol för kunskap och bildning.
I Oslo byggs ett helt nytt stadsbibliotek, Deichman Bjørvika, mitt i centrum intill det spektakulära operahuset. Varannan Oslobo besöker stadens bibliotek, ambitionen med nybygget är att ännu fler ska hitta dit.
Inte bara för att låna böcker utan också för aktiviteter, samtal, dialog och debatt. Det är sådant som behövs mer än någonsin i dag, när samhället och debattklimatet blir allt mer polariserat.
”Flitigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok”, skaldade Axel Wennergren, mer känd under signaturen Falstaff, fakir för 125 år sedan i boken ”Enhvar sin egen professor – Allt menskligt vetande i sammandrag”.
Alla behöver inte bli professorer eller läsa varenda bok, men att läsning är utbildningens grund är oomstritt.
Det är därför oroande att läsningen minskar bland landets unga. Ännu mer oroande är att bara 37 procent av landets skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Sämst är inte förvånande friskolorna, som gör minsta möjliga för att få så många kronor som möjligt på sista raden i bokslutet.
En kunnig och engagerad skolbibliotekarie kan vara avgörande för många ungas intresse inte bara för litteratur, utan även för skolresultat och riktning i livet.
Biblioteken hotas av annat än dålig ekonomi. Moderatstyrda Nacka har privatiserat alla sina bibliotek av rent ideologiska skäl.
Två drivs av ett företag som säljer tekniska bibliotekssystem, som gärna vill bredda sin verksamhet.
Men vinstdrivna bibliotek riskerar att bara satsa på sådant som är lönsamt. Populära och storsäljande böcker lär gå före bredd och djup.
I förslaget till nationell biblioteksstrategi slås fast i inledningen att biblioteken tillhör folket. Helt rätt, de är en av grundstenarna i folkbildningen och demokratin.
Ett tredje hot har seglat upp. I kommuner där Sverigedemokraterna har makten har biblioteken politiserats. I Sölvesborg ska biblioteken enligt biblioteksplanen inte längre stimulera till kreativa möten mellan ”kulturer och idéer”.
Biblioteken ska inte driva uppsökande verksamhet. Inköp av böcker på hemspråk till skolbiblioteken stoppas, liksom arabiskspråkig dockteater.Inget kan längre tas för givet.
Därför behövs författarförbundets kampanj mer än någonsin. Biblioteken har ett viktigt demokratiskt uppdrag som inte får svikas.