521 personer. Så få hade i december ett YA-jobb enligt Arbetsförmedlingen.

Det är långt från de 30 000 personer per år som var målet när den subventionerade anställningsformen infördes 2013. Men det gick trögt redan från början. Ett år efter att reformen infördes hade inte ens 300 personer fått YA-jobb.

Nu föreslår Arbetsförmedlingen i sitt budgetunderlag till regeringen att anställningsformen helt tas bort och att pengarna i stället ska användas till de så kallade nystartsjobben.

Målet med YA-jobben, som står för yrkesintroduktionsanställningar, var från början att sänka arbetslösheten hos unga utan yrkeserfarenhet men med utbildning. De unga skulle lära sig jobbet på arbetsplatsen och eventuellt kombinera jobbet med vanliga studier.

Efter flyktingkrisen 2015 vidgades målgruppen också till nyanlända och långtidsarbetslösa. Bakom det förändringen fanns en stor politisk enighet där samtliga borgerliga partier och regeringen ingick.

Men jobben har inte fått avsedd effekt, menar Arbetsförmedlingen.

Endast 15 procent av dem som fick ett YA-jobb var anställd hos samma arbetsgivare 90 dagar efter att den subventionerade anställningen avslutades, visar en studie från 2016.

Arbetsförmedlingen menar också att många av ungdomarna hade fått ett arbete även utan YA-jobbet och att jobben alltså trängt undan vanliga anställningar.

Många arbetsgivare tros också avstå från stödet eftersom det anses komplext och krångligt, enligt Arbetsförmedlingen.

Myndigheten föreslår att YA-jobben avskaffas den 1 juli, samtidigt som de planerade etableringsjobben ska införas. Det är också en subventionerad jobbform med en kombination av jobb och utveckling.