”Så hjälper journalister IES att dränera den kommunala skolan”

KULTURDEBATT. Förra veckan släppte Internationella Engelska Skolan (IES) sin delårsrapport. Det går väldigt bra för friskolekoncernen.

Omsättningen ökar eftersom man använt pengar intjänade på sina svenska skolor för att köpa skolor i Spanien.

Vinsten ökar eftersom kostnaderna på IES skolor inte ökat så mycket som de kommunala skolorna. 

Även när man blickar in i framtiden ser det ljust ut. Åtta nya skolor är på gång och politiker i fler kommuner står på kö för att IES ska etablera sig hos just dem. 

Om detta kunde man – bara timmar efter att rapporten släpptes – läsa på de flesta nyhetstidningars hemsidor. Analysnivån var inte mycket djupare än den beskrivning jag gjorde ovan.

IES egna pressmeddelande fick utgöra mall och några egentliga försök att problematisera innehållet gjordes inte. 

Om marknadsstyrningen av skolan granskades på det sätt man skulle kunna förvänta sig hade den nog inte fått vara kvar

Med ett undantag. Dagens Nyheter hade en artikel där ett antal frågor förmodligen ställts till IES kommunikationschef.

Kommunikation har efter att skolan konkurrensutsatts blivit en allt viktigare del av att driva skola. Inte bara för skolföretag utan också för offentliga huvudmän. 

Ett starkt varumärke lockar elever och föräldrar. Ett svagt varumärke gör motsatsen. Några elevers skolpeng kan vara skillnaden mellan röda och svarta siffror i bokslutet och IES är bevisligen bra på att locka till sig skolpengen. 

DN:s reporter tycks ha ställt relevanta frågor till IES kommunikationschef och IES kommunikationschef ger vad som för en oinsatt kan upplevas som bra svar på reporterns frågor.

Sen tar artikeln slut. Reportern ställer inga följdfrågor där IES tvingas att utveckla sina svar.

Känslan läsaren får är att här har vi att göra med en kompetent journalist som gjort ett bra jobb och en kompetent kommunikatör som svarat uppriktigt på journalistens frågor.  

Jag har granskat IES expansion runt om i landet, IES elevunderlag och hur IES etableringar påverkar den kommunala skolan.

Jag vet att de svar IES kommunikationschef har på journalistens frågor ger en väldigt ensidig bild av verkligheten. 

Journalisters tid för uppdraget har minskat. Precis som i skolans värld förväntar sig tidningsägarna samma kvalitet till mindre resurser, men precis som i skolans värld är det en omöjlig ekvation

För att ta tre exempel.

IES kommunikationschef säger att koncernen inte bara driver skolor i medelklassområden utan även i tuffare områden och tar skolorna i Skärholmen och Kista som exempel.

Det är sant att IES har skolor där. Det som också är sant är att de här skolorna har ett mindre resurskrävande elevunderlag än de kommunala skolorna på de här orterna. IES skolor i Kista och Skärholmen har högre andel föräldrar med hög utbildningsnivå och lägre andel nyinvandrade elever än de kommunala skolorna.

Två variabler som vi vet påverkar resursbehovet. 

Vidare säger IES kommunikationschef att politikerna i Skellefteå efterlyste en skola med internationell profil och att IES därför startade en skola där.

Det är sant. Det som också är sant är att de kommunala skolornas rektorer beskriver hur IES etablering i Skellefteå dränerat de kommunala skolorna på elever.

Det är också svårt att anpassa budget efter minskat elevantal då IES tagit några elever i varje klass. Det innebär att de kommunala skolorna går back.

Och när de kommunala skolorna går back ökar IES skolpeng eftersom friskolor har rätt till kommunens genomsnittliga skolpeng. 

Avslutningsvis säger IES kommunikationschef att kommunpolitikerna behöver hjälp av IES med att bygga nya skolor och minska det egna investeringsbehovet.

Det är sant. Det som också är sant är att IES inte tar något eget ansvar för de här investeringarna. Man låter privata fastighetsägare bygga nya skolor och sedan hyr man lokalerna av dem, ibland med kommunala hyressubventioner.

Några elevers skolpeng kan vara skillnaden mellan röda och svarta siffror i bokslutet och IES är bevisligen bra på att locka till sig skolpengen

IES kan sedan välja att avbryta sitt hyreskontrakt och stänga en skola om den inte går med vinst och då står kommunen med ansvaret att säkerställa elevernas skolgång och fastighetsföretaget med en tom lokal. IES risk blir således mycket liten. 

Journalisters tid för uppdraget har minskat. Precis som i skolans värld förväntar sig tidningsägarna samma kvalitet till mindre resurser, men precis som i skolans värld är det en omöjlig ekvation.

DN:s artikel om IES ökade vinst var den bästa som skrevs men eftersom kommunikationschefen gjorde ett gott arbete med att stärka koncernens varumärke blev artikeln i stället gratis reklamplats. 

Om marknadsstyrningen av skolan granskades på det sätt man skulle kunna förvänta sig hade den nog inte fått vara kvar.

Men så länge allt skickligare kommunikationsavdelningar får styra journalisternas agenda lär inget förändras.

Ja såtillvida inte vi andra – som inte nöjer oss med att agera varumärkesstärkande kanal – skärper till oss.