”Nej, pensionsåldern behöver inte höjas”
Ett alternativ till höjd pensionsålder är att börja jobba tidigare. Men det skulle kräva ett helt batteri av åtgärder. Att bara justera en siffra är enklare, skriver Ulf Börgesson.
Bättre yrkesutbildningar är en åtgärd debattören efterlyser för att kunna sänka etableringsåldern.
Du kan knappast ha missat att den allmänna pensionsåldern ska höjas.
Men det är faktiskt helt onödigt. Tvärtom skulle den kunna sänkas. Låt mig förklara.
Argumentet från dem i riksdagen som vill höja pensionsåldern (dock inte sin egen) är att vi lever allt längre.
Spontant verkar det logiskt: Fler pensionsår ska finansieras av en livsinkomst. Därför måste vi arbeta högre upp i åldrarna när medellivslängden stiger.
Men intäkterna till pensionssystemet bestäms inte av hur högt upp i åldrarna vi arbetar, utan av hur många år vi arbetar. Vilket inte alls är samma sak.
Vi kan lika gärna börja arbeta tidigare som att sluta arbeta senare.
Kunde vi få ner den skulle pensionsåldern inte behöva höjas – vi jobbar ju fortfarande lika många år. Så varför gör riksdagen inte det?
En person som arbetar från 28 till 68 års ålder har arbetat i 40 år. Precis som en person som arbetar från 18 till 58 år.
Det finns en anledning till att jag valde just 28 år som exempel ovan.
Det är nämligen etableringsåldern i Sverige, alltså när 75 procent av en generation arbetar heltid och försörjer sig själva. Jämfört med andra OECD-länder är det väldigt högt.
Kunde vi få ner den skulle pensionsåldern inte behöva höjas – vi jobbar ju fortfarande lika många år. Så varför gör riksdagen inte det?
Ett svar är att det är svårare. Det kräver ett batteri av åtgärder.
Till exempel bättre yrkesutbildningar på gymnasiet och snabbare genomströmning på universitet och högskola (Sverige har EU:s äldsta och långsammaste studenter).
Höjning av pensionsåldern är enkelt. Bara att justera en siffra.
En annat svar är lite mer obehagligt: Att riksdagsledamöterna själva tillhör den klass där det faktiskt inte är några problem att jobba några år extra.
