Ett år är 365 dagar. Eller inte. Det finns olika sätt att räkna ut ett år beroende på vad man behöver räkna ut. För den som jobbar beror det exempelvis på om du har månadslön eller timlön.

Har du månadslön får du inte en extra dagslön för februari, utan har samma månadslön oavsett hur många dagar månaden innehåller.

– Du får ju lika mycket oavsett hur många dagar och helger det är i just den månaden. Bara för att det är skottår är det ju inte säkert du jobbar mer, det beror ju på hur helger ligger och hur ditt schema ser ut, säger Agnes Gradstock, förhandlare på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Skottår

Sedan 2000 infaller skottdagen alltid den 29 februari. Det vill säga det år det är skottår, var fjärde år. Övriga år existerar inte den 29 februari. En tumregel är att skottåret infaller samtidigt som sommar-OS och presidentval i USA.

Den som är timavlönad får dock så klart mer pengar, om hen jobbar fler timmar.

– Liksom om du har rätt till ob. Då får du ju även ob-tillägg under skottdygnet om du har arbetstid förlagd då.

Och så påverkas avdraget vid frånvaro, påpekar Agnes Gradstock, eftersom man på SKR använder så kallad kalenderdagslön.

Då delas månaden upp utifrån antalet dagar. Ju fler dagar, desto lägre avdrag.

– Du får ett lägre avdrag om det är 29 dagar i månaden än om det är 28. Men det blir ju ännu lägre avdrag i en månad om 31 dagar.

På ekonomiskt plan kan skottåret påverka. Till exempel räknar Sveriges kommuner och regioner, SKR, med att man 2020 får en så kallad positiv kalendereffekt på 0,24 procentenheters BNP-tillväxt, säger ekonomen Anders Brunstedt.

– I vilken grad den beror just på skottdagen har vi ingen analys på. Den skulle teoretiskt kunna förklara rätt mycket men min känsla är att en skottdag i praktiken överskuggas av summaeffekten av ”allt annat”, som hur helger infaller och arbetet förläggs.