Regeringen vill att statliga bolag ska kräva schysta villkor
Bolag med statligt ägande ska ställa hårdare arbetsrättsliga krav på sina leverantörer. Det är tanken bakom ett förslag som näringsminister Ibrahim Baylan (S) planerar att lägga fram i vår.
De bolag som staten äger, helt eller delvis, ska ställa krav på att deras leverantörer ger sina anställda villkor i nivå med kollektivavtalen.
Kravet gäller både för huvudleverantören och eventuella underleverantörer.
Det är huvudinnehållet i det förslag som nu är skickat på remiss.
– Det är väldigt viktigt att våra gemensamma bolag, svenska folkets bolag, medverkar till schyst konkurrens och att svenska löntagare inte får sämre villkor, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).
Fungerar det inte så i dag?
– De allra flesta skulle jag säga sköter sig, och vill göra det. Men det har av och till uppkommit en del exempel där det inte har fungerat.
För några år sedan uppmärksammades till exempel att Postnord, som ägs av svenska och danska staten, anlitade svenska åkerier utan kollektivavtal.
– Jag vill undvika att gå in i enskilda fall, men det exemplet är ju ett av dem som förklarar varför vi behöver skärpa det här ytterligare, säger Ibrahim Baylan.
Är inte dagens policys tillräckligt tydliga med det här?
– Inte så tydliga som i det här förslaget. Nu handlar det inte bara om huvudleverantörer utan det här riktar också in på underleverantörer. Och ofta när man upptäckt misshälligheter har det varit underleverantörer inblandade.
I den utredning som tagit fram förslaget föreslås att de statliga bolagen ska ställa de arbetsrättsliga kraven på huvudleverantören som i sin tur ska ställa samma krav på eventuella underleverantören.
Det är det statliga bolaget som har ansvar för att följa upp hur leverantörer efterlever kraven och att även underleverantörer omfattas.
Hur uppföljningen ska gå till och hur eventuella åtgärder ska se ut om kraven inte uppfylls är upp till respektive bolag.
Öppnar inte det för godtycke och olikabehandling?
– I de bolag vi äger helt och hållet beslutar vi om det på bolagsstämmorna och då är det det som gäller.
Så det blir lika för alla helägda bolag?
– Jajamensan. Så det blir inte fritt valt arbete.
Och i de delägda, till exempel Telia?
– Det är ju ett börsbolag som ska agera för aktieägarnas bästa och vårt inflytande ser lite annorlunda ut. Men det innebär ju inte att vi inte driver den politiken gentemot alla våra bolag.
Förslaget är nu ute på remiss fram till slutet av januari.
– Så fort vi tittat igenom svaren bestämmer vi hur vi går vidare. Om det inte framkommer något avgörande argument emot, så är min ambition att det ska vara verkstad under första halvan av året, säger Ibrahim Baylan.