Det förödande vinstintresset i svensk sjukvård trycks allt längre bak i svensk politik.

När regeringens utredare, sjukvårdsdirektör Göran Stiernstedts stora utredning på 600 sidor nu läggs fram finns inte många skarpa förslag om förändring.

Detta trots att uppdraget just var att se över möjligheterna att få bort vinstjakten i vården och fördela vård enligt svensk skattefinansierad sjukvårds portalparagraf om att vård i stället ska ges efter behov på lika villkor för hela befolkningen.

Nätläkarna kan visserligen känna ett hot av ett av förslagen i Stiernstedts utredning, det att nätläkare måste vara knutna till en vårdcentral som finns i verkliga livet och inte bara i cyberrymden.

Därmed skulle nätläkarnas främsta företagsidé falla, den att kunna ösa ut recept och sjukskrivningar via skype, facetime eller sms och därefter skicka saftiga räkningen till skattebetalarna för den ”vård” de givit.

Men på den grundläggande frågan, hur vården ska styras efter behov och inte efter företagens resultaträkning, ges inga svar – vilket är minst sagt häpnadsväckande. Har utredningens uppdrag fallit i glömska under utredningstiden?

Ändå finns vägar framåt som borde lyfts fram. Att ändra Lov, lagen om tvingande privatisering, borde vara ett första självklart förslag från en utredning som ska ”lämna förslag som syftar till att få bort vinstjakten i vården”.

För tydlighets skull: lagen om tvingande privatisering, Lov, fick i lagboken fejk-namnet ”lagen om valfrihetssystem” när Alliansregeringen införde den 2007.

Den har dock bara ett syfte, att tvinga kommuner och landsting att privatisera skattefinansierad verksamhet. Alltså är det helt naturligt att den måste bort om vi ska kunna nå en förändring.

Utredningen föreslår visserligen också att de företag som etablerar sig i områden med många fattiga och sjuka ska få en större summa per vårdad patient än de som etablerar sig på Östermalm där folk är rika och friska.

Men ett självklart steg framåt borde i stället vara att fullt ut ta tillbaka den demokratiska kontrollen av var vi placerar vårdinrättningar och hur skattemedel ska fördelas för att ge vård efter behov på lika villkor för hela befolkningen.

Utredningen ger en bra lägesbild av svensk sjukvård i dag men misslyckas med att dra några slutsatser inför framtiden.

Det är allvarligt och främjar endast den undfallenhet mot vårdföretagen som alltmer breder ut sig i politiken.

Göran Stiernstedts utredning är en stor besvikelse. 

Nu vill vi i stället se lite politisk handlingskraft.