”Besvärande lite resurser mot arbetslivskriminalitet”
Det krävs starkare insatser mot arbetslivskriminalitet. Sverige satsar betydligt mindre än grannländerna, det visar en jämförelse som här presenteras av LO i ett debattinlägg.
Svenska brottsbekämpande myndigheter är gravt underbemannade i sin kamp mot den grova organiserade arbetslivskriminaliteten.
Sverige hamnar på jumboplats jämfört med samtliga grannländer runt Östersjön.
Det avslöjar en jämförelse mellan svenska Arbetsmiljöverket och dess motsvarigheter i Norden och Baltikum, som LO nu kan presentera.
Till exempel har det norska Arbetsmiljöverket invånare i sin nationella satsning mot Osund konkurrens en heltidsinspektör på 67 500 invånare.
Vårt svenska Arbetsmiljöverk har – håll i er – en på 670 000 invånare.
Det här kan förstås se besvärande ut för regeringen, som i flera år uttalat höga ambitioner på området, senast arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och inrikesminister Mikael Damberg i onsdagens Aftonbladet.
Sedan ett par år kör åtta myndigheter med Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket i spetsen gemensamma insatser på fältet mot misstänkt osund konkurrens.
I fjol genomfördes ett drygt tusental razzior i hela landet.
Men det räcker inte, när stora delar av den svenska arbetsmarknaden ser ut som Vilda Västern. Bara skattefusket kring svartjobben uppskattas till minst 70 miljarder per år.
Att de åtta myndigheternas gemensamma insatser är absolut nödvändiga bekräftas i en ny lägesrapport, som publiceras i januari.
Svenska brottsbekämpande myndigheter är gravt underbemannade i sin kamp mot den grova organiserade arbetslivskriminaliteten
Den visar att underbetald utländsk arbetskraft finns i alla riskmiljöer där staten har små möjligheter att kontrollera och hantera illegal arbetskraft. Och att statens resurser här skulle behöva stärkas.
Många fler insatser skulle kunna genomföras om de svenska myndigheterna hade samma personaltäthet för operation Osund som sina nordiska och baltiska motsvarigheter.
Vårt svenska Arbetsmiljöverk har 15 årsarbetskrafter totalt i hela landet tilldelade för detta (29 personer, men främst på deltid).
Motsvarande i Norge är 74 arbetsmiljöinspektörer, jurister och analytiker på heltid. Plus ytterligare 15 chefer och specialister och resurser från andra delar av norska Arbetsmiljöverket.
Island har en årsarbetskraft per 70 000 invånare. Finland en per 148 000. Danmark en på 280 000.
Lettlands inspektörer gör varje år ett par tusen inspektioner mot osund konkurrens i ett land med två miljoner invånare. Estland med 1,5 miljoner invånare klarar av 800 inspektioner per år.
Svenska Arbetsmiljöverket gjorde i fjol 1 130 inspektioner – på tio miljoner invånare. I år blir de något fler, men sett till Sveriges invånarantal ligger vi fortfarande långt efter.
I region Öst, där bland annat Stockholm ingår, ägnar sig i dag bara en enda inspektör på heltid åt insatserna mot Osund konkurrens, och fem på deltid.
De skulle i själva verket behöva vara minst fem heltider och ytterligare några deltider.
Till det kommer behovet av fler dedikerade inspektörer hos Gränspolisen, inspektörer som inte som hittills ofta plockats undan för att i stället arbeta med gängskjutningar.
För att förstärka insatserna mot arbetslivskriminalitet och Osund konkurrens kräver LO:
• Kraftigt höjda anslag till fler inspektörer ute på fältet, främst från Polisen och Arbetsmiljöverket.
• Minskade sekretesshinder mellan de samverkande myndigheterna: De åtta myndigheterna bör lyda under samma lag om uppgiftsskyldighet som de tolv myndigheterna bakom insatserna mot organiserad ekonomisk brottslighet – eftersom brottslingarna ofta är exakt desamma. Också på detta område ligger Norge och Finland längre fram än Sverige.
• Fler förvarsplatser, så att de personer utan arbetstillstånd som upptäcks vid kontrollerna också kan omhändertas och utvisas.