Segregerad skola påverkar chanserna till jobb

MALMÖ. Tänk dig två skolor som har lika många elever och lika stor personal.

Medan majoriteten av eleverna på skola A har föräldrar som är lågutbildade, det vill säga saknar utbildning efter grundskola, har majoriteten på skola B högutbildade föräldrar.

Om skolorna följer statistiken har skola A betydligt färre behöriga lärare jämfört med skola B. Skillnaden kallas pedagogisk segregation och finns över hela landet.

– Som lärare vill du undervisa, men i utsatta skolor får du i stället ägna dig åt socialt arbete. Mycket av det som samhället inte klarar av hamnar i skolan, säger Lisa Lindberg som undervisar i slöjd på grundskolan Fridhemsskolan i Malmö som ligger i ett av stadens mer välbärgade områden.

Den nyligen renoverade grundskolan ger ett ljust och lugnt intryck. Inte ett klotter så långt ögat kan nå och inga elever som springer i korridorerna.

Här går elever vars föräldrar har läst på universitet och helt enligt statistiken är majoriteten av lärarna behöriga. Skolan har bland de bästa elevresultaten i staden.

– Jag arbetade i en skola i ett utsatt område i 24 år och det var otroligt tungt. Det var stor skillnad i mängden sociala arbetsuppgifter, säger Manuela Fedel Ververidis som undervisar i mellanstadieklasserna.

På den öppna skolgården leker och stojar eleverna under rastvakternas vakande ögon. Det stök som mot förmodan skulle uppstå hanteras direkt och det finns personal åt alla.

Fridhemsskolans rektor Tanja Vivlund är tacksam över skolans goda rykte som hon till stor del menar beror på en god arbetsmiljö där lärarna får tid och utrymme att göra det de är utbildade till.

Förutom minimalt med socialt arbete behöver lärarna inte heller lägga tid på att hjälpa obehöriga kollegor.

– En skola med få behöriga lärare skapar oro hos den som söker jobb, vilket bidrar till att man väljer bort skolan. Om strukturen ska bli stabil måste det finnas en kärna som kan sprida trygghet till de som kommer utifrån.

Hon får medhåll av Vian Behnam, lärare i matematik och NO-ämnen, som menar att obehöriga lärare och vikarier innebär extra jobb för den som är behörig.

– Man är handledare parallellt som man är lärare, vilket tar tid från de pedagogiska uppgifterna.

Åse Hansson är doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet och har under lång tid studerat den pedagogiska segregationen i Sverige. Och de bakomliggande orsakerna är flera menar hon.

Förutom en mer uppdelad skola som har gett läraryrket en annan inriktning nämner hon det fria skolvalet och friskolereformationen som möjliga orsaker.

– Betygsskillnaderna mellan skolor har ökat över tid. För 25 år sedan var det inte så stora skillnader mellan skolorna och således inte heller lika stor rörlighet på lärarna.

I ett ljust grupprum på sitter ett gäng sjätteklassare.

De pratar uppsluppet med varandra, men tystnar och riktar koncentrerat blickarna mot mig när jag frågar vad som kännetecknar en bra lärare.

– Den ska kunna undervisa så att eleverna förstår och utveckla svaren för barn som inte förstår. Den ska kunna hjälpa elever med olika slags behov och våga höja rösten mot elever som beter sig illa. En lärare måste också våga lyssna och reda ut om det hänt något på rasten eller hemma, säger Astrid Ekecrantz.

Hon får medhåll av sina kompisar som alla menar att det är skillnad i undervisning och erfarenhet hos de lärare som har gått lärarutbildningen och de som är vikarier och/eller obehöriga lärare.

– Även om man kanske kan ämnet bra så är det stor skillnad att undervisa i det. Man måste ha pedagogiken och kunna bedöma eleverna. Det är också svårt för vikarier att veta vad eleverna har gjort tidigare och de är ofta inte lika stränga och då känner stökiga elever att de kan utmana, säger Ona Madar.

Hon hänvisar till en period då deras lärare låg på sjukhus och de hade flera unga vikarier som inte var utbildade.

Det var tydligt att de inte kunde lära ut lika bra och att det samtidigt blev mycket stökigare.

Kompisarna i grupprummet är alla överens om att kompetens, erfarenhet och självförtroende är viktiga ingredienser för en bra lärare.

Det gör inte bara undervisningen bättre utan påverkar även hur elever beter sig i framtiden.

– Har man bara vikarier lär man sig kanske inte att skärpa sig. När man sen börjar på en annan skola tar man med sig det beteendet vilket påverkar den nya klassen och betygen, säger Astrid Ekecrantz.

Bland pittoreska bostadshus och tysta smågator ligger Sofielundsskolan. Bara några kvarter söderut ligger södra Sofielund, även kallat Seved, som av polisen har klassats som ett utsatt område, vilket innebär låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället.

Eleverna speglar området. Här är 86,9 procent av lärarna behöriga, jämfört med 96,6 på Fridhemsskolan.

Elin Heinervall Bondesson arbetar som högstadielärare på Sofielundsskolan. Hon instämmer i mycket av det som lärarna på Fridhemsskolan säger.

Men hon tycker att det är viktigt att förtydliga att det är skillnad på vikarier och obehöriga lärare.

– En obehörig lärare kan ha genomfört hela sin utbildning, men ha någon uppgift kvar och därför sakna legitimation. Det kan också vara någon som är utbildad lärare, men kommit till Sverige och nu är utan behörighet. En obehörig lärare som ändå är kompetent är bättre än en ny vikarie utan pedagogisk utbildning.

Trots detta menar hon att utbildade lärare ändå spelar en väldigt viktig roll. Och att lärarna stannar på en och samma plats under en längre tid.

– Man vet att lärare som följer sina elever är en framgångsfaktor. Kontinuitet och kompetens påverkar elevernas resultat. 

För att få en likvärdig fördelning av resurserna tror Åse Hansson, doktor i pedagogik, att det är viktigt att satsa på arbetsmiljön i de mer utsatta skolorna och göra de mer attraktiva som arbetsplatser.

Genom att rusta upp dem, öka resurserna och ge lärarna tid och förutsättningar att planera och genomföra god undervisning. 

– Skolan är en förutsättning för arbete. Att klara sin skola är att klara sitt sociala liv, att inte drabbas av bland annat ohälsa och kriminalitet. Det är oerhört viktigt att samhället kan erbjuda elever en skola där man får undervisning och stöd utifrån sina behov.