Under de kommande två åren väntas sysselsättningen öka med 45 000 personer, betydligt mindre än under de senaste åren.

Samtidigt ser myndigheten en tydlig konsekvens där nedskärningarna inom Arbetsförmedlingen drabbar dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Man har dragit ned på personal ganska kraftigt. De som står längst ifrån behöver mycket personliga möten och det har man inte hunnit med, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen på en pressträff.

Arbetslösheten bedöms stiga från 6,8 procent i år till 7,4 procent 2021, enligt AF:s nya prognos som pekar mot en kraftig ökning av långtidsarbetslösheten.

– Vi har trots högkonjunkturen inte lyckats att pressa ned arbetslösheten, säger den nyblivne generaldirektören Maria Mindhammar.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att Sverige kommer att nå den högsta nivån av långtidsarbetslösa sedan 1990-talet. Med långtidsarbetslöshet menas att ha varit utan jobb minst ett år.

Långtidsarbetslösheten spås bli den allra största utmaningen framöver, enligt Annelie Almérus.

– Den stiger förhållandevis tidigt i en konjunkturavmattning, vilket är bekymmersamt.

En rad insatser, bland annat riktade mot utrikesfödda kvinnor, kommer att krävas. Det handlar inte bara utbildning utan även subventionerade anställningar, fortsätter Almérus.

Flera orsaker ligger bakom ökningen, dels konjunkturavmattningen, dels glappet mellan vad arbetsgivarna efterfrågar och de arbetslösas kunskaper.

Dessutom har de statligt subventionerade anställningarna minskat i antal.

– Det vi ser är dämpade utsikter globalt och det påverkar den svenska ekonomin. Vi ser en dämpad efterfrågan på arbetskraft men från en mycket hög nivå. Det är fortfarande en tillväxt av nya jobb, säger Almérus.

Trots tillväxten på nya jobb är bristen på utbildad arbetskraft fortsatt hög.

– Det skulle kunna tillkomma fler nya jobb om det fanns utbildad arbetskraft. Andelen långtidsarbetslösa stiger också ganska kraftigt, säger hon.