Undersköterskorna inom välfärden har Sveriges vanligaste jobb. Det finns en kvarts miljon som jobbar inom hemtjänsten, på äldreboenden och sjukhus för att hjälpa andra. Nio av tio är kvinnor.

Behovet framöver kommer att växa snabbt, i takt med att antalet som fyllt 80 år ökar de kommande åren.

Regeringen räknar med det behövs svindlande 136 000 nya undersköterskor fram till 2025. 

Redan i dag rapporterar sex av tio kommuner att de har svårt att hitta utbildad arbetskraft till äldreomsorgen.

Regeringen har utsett förre IF Metallbasen Göran Johnsson till ny äldresamordnare.

Han ska bland annat försöka locka fler män till omsorgsjobben. Det kommer att behövas om nyrekryteringen ska klaras av.

Det finns andra bristyrken inom vården och omsorgen, till exempel läkare och sjuksköterskor. De lockas ofta med sockrade erbjudanden med höga löner och andra förmåner.

Men för undersköterskorna är det snarast tvärtom. De får fortfarande slita för låga löner. De går på delade turer som slår sönder deras lediga tid.

De går på tajta, ibland helt omöjliga scheman. De känner sig övervakade och upplever ofta att de inte räcker till för de gamla.

På sina håll försämras till och med deras arbetsvillkor.

I Arvika riskerar LSS-personalen att få jobba gratis nattetid när kommunen tänker säga upp det lokala avtalet.

– Det känns förnedrande att få jobba gratis. Det är en form av modernt slavarbete, säger Monica Strandberg, undersköterska och huvudskyddsombud och arbetsplatsombud för Kommunal i Arvika till KA.se

Personalen protesterar högljutt och det gör många undersköterskor runt om i landet.

Drygt 14 000 har skrivit under undersköterskeupproret. Ilska är en bra tändvätska.

Ilska väcker också storvarslet av 350 undersköterskor på Nya Karolinska i Stockholm. Sjukhusbygget är ett haveri orsakat av borgerlig politik.

Näringslivets NPM (New Public Management) funkar dåligt i välfärdssektorn.

Det M-styrda landstingets försök med OPS (offentlig-privat samverkan) har bara berikat en rad dyra konsulter och dränerat vården på pengar. 1,6 miljarder kronor fattas i år.

Sjukhusledningen hävdar att det inte kommer att märkas i vården att 350 undersköterskor försvinner.

Det är ett hån, särskilt som de som redan finns där jobbar extremt mycket övertid.

Hur ekvationen med färre anställda och bibehållen patientsäkerhet ska gå ihop är obegripligt.

Kommuner och regioner har stora ekonomiska problem. 90 kommuner och sju regioner går back i år och läget ser ännu sämre ut nästa år.

Utrymmet för höjda löner och nyanställningar är enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) inte stort.

Det besvärliga läget är ytterligare ett argument för att regeringen och samarbetspartierna måste släppa överskottsmålet och ge ännu mer pengar i generella statsbidrag till kommunerna.

Annars kommer välfärden att krackelera.