I SD:s värld avskedas oliktänkande
SD:s styre i Sölvesborg börjar likna totalitarism. Endast de rätta åsikterna accepteras, skriver Peter Franke, till vardags politisk redaktör på Värmlands Folkblad, i en gästkrönika för Arbetets ledarsida.
Sverigedemokraternas politiska framgångar har blivit ett arbetsmiljöproblem.
Tonen har hårdnat och polariseringen växer. Antingen är man för eller emot SD. Känslorna svallar.
Louise Erixon, kommunstyrelsens ordförande (SD) och Jimmie Åkessons sambo, är nöjd över uppmärksamheten. Samstyret ihop med Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala partiet Sölvesborg och Lister har satt kommunen på kartan.
Att det till stor del handlar om kritik mot deras 220-punktsprogram spelar ingen roll. All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet, tycker SD.
Det samstyret vill genomföra är inte alls främmande för Jimmie Åkesson. Förbud mot prideflaggan och ”menskonst”. I stället en satsning på ”klassisk tidlös konst” som ”tilltalar det stora flertalet medborgare”.
Tiggeriförbud och slöjförbud i skolan och bland kommunanställda.
Begränsa modersmålsundervisningen och sätta stopp för inköp av böcker på andra språk än svenska till biblioteket.
Det luktar homofobi och främlingsfientlighet lång väg. Det liknar totalitära styren, oavsett om det handlar om fascism eller kommunism.
Endast de rätta åsikterna och den ”godkända” konsten och litteraturen accepteras. Avvikelser gillas inte, vare sig i konsten eller i relationer.
Men paret Erixon-Åkessons glädje över utvecklingen i Sölvesborg delas inte av alla.
Inom individ- och familjeomsorgen visar en risk- och konsekvensbedömning att arbetsmoralen redan är påverkad av ”den negativa uppmärksamhet som kommunen och dess styre ådrar sig”.
Det börjar redan bli svårt att behålla och rekrytera socionomer och chefer inom socialtjänsten.
Martin Eksath, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, gillade inte att politikerna ville skära i studieplanen och inskränka modersmålsundervisningen.
Han riktade även kritik mot bland annat slöjförbudet och förslaget om drogtester på grundskolan.
I Sölvesborg vill den politiska ledningen inte ha chefer som står upp för ganska självklara värderingar som alla människors lika värde och rätten att klä sig som man vill.
Eksath köptes ut för 1,4 miljoner kronor och tvingades mot sin vilja bort. Samstyrets motiv är att han ”inte lyssnade på politikerna”.
Nu har ytterligare en obekväm chef köpts ut. Kultur- och bibliotekschefen Sofia Lenninger får gå med 14 månadslöner.
Orsak enligt kommunchefen: en ”förtroendeklyfta”. Lenninger säger att hon inte kan leda en verksamhet hos en arbetsgivare som inte vill ha henne.
Moderater och kristdemokrater hukar i bänkarna. Det är inte bara kommunanställda i Sölvesborg som bör vara rädda.
Om de tre konservativa partierna får makten i Sverige efter nästa val kan snart hela landet se ut som den lilla kommunen i Blekinge.
En inskränkt svensk version av Polen och Ungern.